Studenter upprörs av lärarkritik
Det säger Anneli Segerblad, lärarstuderande vid Högskolan i Kalmar. Hon och hennes studiekamrater Anna Andersson och Pernilla Stigebrand är upprörda över den kritik som både lärarutbildningen och dagens lärarstuderande fått i Barometern-OT de senaste dagarna. En kritik som gått ut på att dagens nyutexaminerade lärare inte klarar av att lära barn att läsa och skriva.
- Det går inte att skylla allt på lärarna. Föräldrarna har ett stort ansvar. Det är inte bara vi som ska ta skit. Om föräldrarna läste tillsammans med sina barn skulle vi ha en helt annan situation, säger Pernilla Stigebrand som specialiserar sig på barns språk- och begreppsutveckling.
Läsförståelseproblem
Det var på tisdagen som Barometern-OT presenterade resultaten från Östra Funkaboskolans egna undersökningar. De visar att var tredje och fjärde sjundeklassare har så stora problem att förstå texter att de egentligen skulle behöva stödundervisning. Rektorn och lärarna pekade ut den nygamla 1-7-lärarutbildningen som en av huvudorsakerna till de dåliga resultaten.
På onsdagen bekräftade professor Mats Myrberg vid lärarhögskolan i Stockholm den bilden. Enligt Mats Myrberg har lärarutbildnignen under en lång tid producerat lärare som egentligen skulle behöva fortbildas direkt. Mats Myrberg är också kritisk till den nya utbildningen som startade 2001 där studenterna specialiserar sig. Problemet är att alla lärare anses vara lika behöriga att lära sjuåringar att läsa, oavsett om de studerat läsinlärning eller inte.
- Det där är helt felaktigt. Har man läst idrott och drama ska man inte undervisa i svenska. Vi ska undervisa i det som vi är bäst på, i de ämnen som vi specialiserat oss i. Då skulle vi få en suverän skola, säger Pernilla Stigebrand.
Pernilla Stigebrand, Anna Andersson och Anneli Segerblad tillhör alla den nya generationen lärare. De har ett år kvar på sin utbildning och de blir de första som utbildas enligt den nya ämnesmodellen. Men de känner sig inte dåligt rustade för att ta sig an elever med lässvårigheter.
- Jag har inriktat mig på svenska och jag har läst 20 poäng, en hel termin, som varit inriktad på läsinlärning. Så jag känner mig väl rustad, säger Anneli Segerblad.
- Vi är väl rustade för det som vi har specialiserat oss på, säger Anna Andersson som också hon specialiserar sig på barns språk- och begreppsutveckling.
Starten på något nytt
De menar att det finns både för- och nackdelar med att vara först med något nytt. De är försökskaniner, men deras utbildning kan också vara starten på något nytt och gott.
- Lärarna har lyssnat på oss och förändrat utbildningen. Men samtidigt utbildas vi för en skola som ännu inte finns. Meningen är att det ska bli bättre. Skolan måste förändras i takt med samhället, säger Anna Andersson.
MAGNUS ERICSSON
magnus.ericsson@barometern.se
0480-592 28
