Rivningen av IOGT-huset har börjat. Nu ska där byggas ett flerbostadshus med en tillåten takhöjd på 14,5 meter.
Till det kommer en ny byggrätt där nockhöjd på 21 meter godkänts.
Kalmar läns museums protester hjälpte inte. I går, torsdag kom grävskoporna och redan efter lunch gapade hål i byggnaden på baksidan mot parkeringen.
I gatuplanet på det kommande huset ska de blir affärslokaler, i källarplan garage och ovanpå det 111 lägenheter.
Trots att detaljplanen som medger förändringen från q-märkt samlingslokal till det planerade bygget togs så sent som i somras, görs det i bygglovet avsteg. Hur stora avstegen är intresserar Örjan Molander, chef på Kalmar läns museum.
– Planen är ju helt ny och här gör man avsteg direkt, säger han.
Om Kalmar läns museum kritiserat beslutet att riva den gamla byggnaden så har andra varit desto tystare. Första gången det över huvud taget nämns i kommunens handlingar att där finns ett skydd på huset, är när Kalmar läns museums inskickade yttrande över detaljplaneförslaget återges i samrådsredogörelsen.
Länsstyrelsen tar inte upp det i sina två yttranden. I den gällande detaljplanen stryks den gamla skrivelsen att ”ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till områdets egenart”, som anses delvis överspelad eftersom landstingshuset på andra sidan gatan har en modernare arkitekturstil.
I stället ska nybyggnationen utformas med särskild hänsyn till Kvarnholmens historia på så sätt att hus ska ha olika höjd och olika material.
Stora glas och stålpartier passar inte. Nuvarande länsarkitekt Margareta Gustafsson hade inte börjat sin tjänst när yttrandena från länsstyrelsen skrevs, men veckans båda rivningar av kulturhistoriskt intressanta byggnader på Kvarnholmen, den första inträffade på Proviantgatan, oroar.
Beträffande Proviantgatan tyckte länsstyrelsen att en q-märkning med rivningsskydd hade varit på sin plats.
– Vi är mycket vaksamma på händelseutvecklingen på Kvarnholmen. Den samlade effekten påverkas av många mindre förändringar.
Kalmars historiska stadskärna är en av de stora kvaliteterna som staden har för att bygga vidare på exempelvis turism. Det är en framgångsfaktor som det gäller att man inte bygger bort.
Margareta Gustafsson menar att det är viktigt att det framgår i kommunens handlingar vad det är man vill göra.
– Det är en demokratisk fråga. Alla är inte med i processen men man måste ändå kunna få en inblick. Handlingarna ska ge en möjlighet till insyn och det är viktigt med tydliga bilder och illustrationer om vad det blir för livsmiljö som skapas.
