Annons

Polska läkare sparar miljoner varje år

I december 1999 klev landstinget in som delägare och startade bolaget Kalmena Rek AB. Målet var att rekrytera läkare och tandläkare från Polen.
Kalmar • Publicerad 21 mars 2012
Foto: Anders Johansson
Foto: Daniel Rudeland
Idén med Kalmena var bra och har givit landstinget både nya läkare och bättre ekonomi. Personaldirektör Håkan Petersson är nöjd när han blickar tillbaka och sammanfattar Kalmenas betydelse,Foto: Anders Johansson

Nu, lite drygt tolv år senare, är bolagets facit att 73 läkare och 12 tandläkare kom till Kalmar län för att arbeta.

– Summerar jag hela Polenprojektet kan jag och landstinget inte vara annat än väldigt, väldigt nöjda. Hade vi tvingats ersätta de läkare vi rekryterat via Polen med hyrläkare hade landstingets kostnad varit omkring 40 miljoner kronor dyrare, varje år.

Annons

Landstingets personaldirektör har räknat på var landstingets Polenprojekt har inneburit ekonomiskt för landstinget.

Bristen på läkare och tandläkare var under 1980- och 1990-talen ett ständigt problem för landstinget i Kalmar län. Hyrläkare och korttidsvikarier från Danmark blev dyra lösningar.

I december, närmare bestämt 3 december, 1999 togs beslutet som skulle komma att radikalt förändra landstingets arbete med läkarrekrytering. Då bildades Kalmena Rek AB.

En av dem som var med under hela resan var Håkan Petersson, landstingets personaldirektör.

– Tiden med Kalmena har varit en otroligt rolig och spännande tid, men också en tid fylld av frustration och ovisshet. Ta bara en sådan sak som att när vi inledde arbetet med Kalmena, ja då var inte Polen med i EU, tala om att det fanns byråkrati att reda ut.

Idén bakom att starta ett bolag för att rekrytera läkare till Sverige och länet kan nuvarande landstingsrådet Anders Henriksson (S) ta åt sig äran av. Men det var dåvarande landstingsrådet Göran Adolfsson (S) som såg till att idén förverkligades.

– Under alla år pendlade jag minst en gång i månaden till Warszawa, då var jag bolagets vd och personen som förväntades lösa alla problem, och det fanns många problem. Jobbet med Kalmena har inneburit många sömnlösa nätter, säger Håkan Petersson och ler snett.

Men Kalmena-projektet rullade på och med tiden löstes de flesta problem. Det stora lyftet för hela projektet kom redan 2004 då även Polen blev medlem i EU.

När Polen-projektet var som mest aktivt utbildades drygt 60 läkare och tandläkare på ett år.

För Håkan Petersson och hans kollegor blev också intervjuer och föreläsningar om projektet en del av vardagen.

Annons

– Jag har givit otaliga intervjuer, varit med i både svensk och utländsk TV och projektet har beskrivits som ett föredöme i en statlig utredning om EU:s utvidgning. Kalmenas verksamhet plöjde, kan man säga, fåran för ett nytt sätt att arbete. Det minnet kommer jag alltid att bära med mig.

– Grundidén var ju väldigt bra. Vi utbildade ju inte läkare, vi utbildade färdiga specialister i sjukvårdssvenska. De fick sedan göra ett speciellt språkprov innehållande sex delar och samtliga delar måste bli godkända för att komma till Sverige och arbeta som läkare. Eftersom bolaget också sålde tjänsten till andra landsting i Sverige blev nettokostnaden per läkare väldigt låg för landstinget, en vinn-vinn-situation, fortsätter Håkan Petersson.

Sedan ett par år tillbaka är landstinget inte längre delägare i Kalmena och verksamheten i Polen har trappats ned. Nu tar landstinget ett nytt steg i arbetet med att rekrytera läkare, en läkarutbildning på Linnéuniversitetet.

– Den lösningen känns perfekt, vi har arbetat i många år för att nå den uppgörelsen vi nu har. Jag hoppas och tror att läkarutbildningen, på sikt, kan fylla landstingets behov av flera läkare, säger Håkan Petersson.

Ekonomi

I genomsnitt har kostnaden varit cirka 350 000 kr/ rekytering inklusive avgift till Kalmena och flyttningshjälp, totalt 30 miljoner kronor.

Kalmena har under åren lämnat ett överskott och landstinget har fått ersättning från Kalmena på 12 miljoner kronor.

Detta gör att landstingets nettokostnad för Polenrekrytering är ungefär 18 miljoner kronor totalt.

Mats Andersson
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons