Partierna ointresserade av hård granskning

Magnus Hagevi är professor i statsvetenskap på Linnéuniversitetet med svensk politik som specialområde. Just nu sammanställer han en kartläggning över partistöden inom kommuner och landsting.

I Sverige infördes systemet med partistöd, som ett av de första länder i Europa och som tredje land i världen, i slutet av 1960-talet för att ta fart under 1970-talet.

– Det handlar om stora pengar, totalt betalas det ut lite drygt 1,2 miljarder kronor varje år i partistöd. Och utbetalningarna ökar år för år. Omräknat kan man säga att den årliga ökningen motsvarar 25 politiska heltidstjänster, på en mandatperiod får landet 100 nya heltidspolitiker, säger Magnus Hagevi.

Varför har vi partistöd?

– Den formella förklaringen är att partistödet ska stödja det demokratiska arbetet. Partierna ska kunna utbilda medlemmar i demokratiarbete. Men det finns andra anledningar. En är att partierna inte ska behöva vara beroende av gåvor och donationer, men det handlar också om att antalet medlemmar i partierna minskar och de som är medlemmar vill inte ha höjda medlemsavgifter. Partistödet gör partierna oberoende utan att behöva söka andra inkomstkällor, förklarar Magnus Hagevi.

Under åren har partistödet blivit viktigare och viktigare för partierna. Och höjningen har varit högre än de minskade medlemsintäkterna.

Varför är redovisningen av hur partistöden används så bristfällig?

– Det handlar i grunden om demokrati, det anses inte vara bra om staten kan vara med och reglera partiernas inre liv. Och eftersom politiken själv beslutar om redovisningsreglerna har man valt att inte göra dem så hårda. Det finns också stöd i forskning som belägger att det finns en oro för att nya hårdare regler skulle försvåra det interna partiarbetet.

– Samtidigt är det så att redovisningarna varierar mycket. Vissa kommuner och landsting är nonchalanta och redovisar väldigt lite, det finns till och med landsting som struntar helt i redovisningskraven. Men det finns också de som tar redovisningen på större allvar och som är mer noggranna i sättet att redovisa hur stöden används, säger Magnus Hagevi.

När han beskriver arbetet med att få till en tydlig redovisning av hur partistöden verkligen används gör han en kort kommentar.

– Om jag plockar fram bockfoten kan jag säga så här. När partierna och politikerna själva är med och beslutar om villkoren är man inte så intresserad av att vara så hård med regelverket. Men i detta är Sverige ganska ensamt, i de flesta andra länder är regelverken mycket mer krävande.