Läsning svag punkt för elever

Sedan 1996 har Östra Funkaboskolan gett ett läsförståelseprov till alla sjundeklassare som precis börjat högstadiet. Provet är ett standardiserat tidsbegränsat test som består av flera texter som följs av frågor med svarsalternativ. Och resultatet är nedslående. Mellan var tredje och var fjärde elev klarar inte provet.

- Det vi har frapperats av är att det har blivit sämre. Visst, det flukturerar mellan åren men förra årets resultat var så dåliga att vi måste skrika högt. Varför har eleverna blivit så markant sämre? Nu måste vi göra något, säger Monica Edman, rektor på Östra Funkaboskolan.

40 procent misslyckades

Normalt brukar man räkna med att omkring 20 procent eller var femte elev inte klarar testet. 2002 nådde resultaten sin hittills sämsta nivå. Då var det 40 procent, eller 65 elever, som misslyckades.

Hos dessa elever är läsförståelsen så dålig att de skulle behöva stödundervisning.

- Många kan läsa redan innan de har börjat skolan. Andra har klara problem och dem hittar vi. Men så har vi en tredje grupp som befinner sig i en gråzon. De kan läsa av en text, men de har inte knäckt koden. De förstår inte vad texten betyder, säger Monica Edman.

Testerna fungerar som ett diagnostiskt verktyg för skolan och resultaten speglar ganska väl hur det går för årskursen i svenska ämnet under resten av högstadiet. Det är emellertid få som blir "underkända" i årskurs nio (se tabell). 2001 var resultatet på Funkaboskolans egna test det bästa hittills. Då var det bara 25 procent, eller var fjärde elev, som inte klarade att nå upp till målen. Två år senare är det en ovanligt bra årskurs med nior.

- På samma sätt kan vi se att åttorna som förra året hade det sämsta resultatet har det kämpigare, säger Anki Gripstrand, speciallärare på skolan.

Försämrad lärarutbildning

Orsakerna till den allt sämre läsförståelsen är förmodligen många. Skolan har ett upptagningsområde som gör att man har elever från många olika samhällsskikt. Men det är inte hela förklaringen. Monica Edman pekar i stället på två andra faktorer. Den första gäller en lärarutbildning som försämrats och nu tar upp för litet av läsinlärning. Dessutom väljer de bästa studenterna att läsa till andra yrken.

- De bästa studenterna går till andra områden och det är inte längre samma status att bli lärare. Vi bedömer att man får alldeles för lite läsmetodik i utbildningen jämfört med de gamla lågstadielärarna. Det märker vi på de lärare som kommer nu. De har inte längre förmågan att analysera varför man inte kan läsa eller åtgärda problemen, säger Monica Edman.

Men en lika viktig orsak kan vara att föräldrar och barn inte längre samtalar med varandra.

- Barn och föräldrar har inte tid att samtala längre. Vi har också märkt att både barn och föräldrar är mer stressade. I dag har nästan alla barn egen tv på rummet och då är det svårt att samtala om det man ser med vuxna, säger Anki Gripstrand.

FAKTA | Resultat från läsförståelsetestet

Så här många procent av sjuorna "klarade inte" läsförståelsetestet på Östra Funkaboskolan mellan 1996 och 2003. I tabellen står också angivet inom parentes hur många elever som fått ett betyg som motsvarar icke godkänt efter nian efter det att testet infördes. Dessutom anges hur många elever som gick i varje årskull.

Testår Så många klarade inte testet Antal sjuor

1996 24 % (3) 140

1997 30 % (9) 168

1998 24 % (5) 128

1999 28 % (5) 159

2000 34 % 142

2001 25 % 187

2002 40 % 162

2003 29 % 180

Källa: Östra Funkaboskolan