Enkel idé kan lösa läkarbrist

Vården har ständig brist på läkare och sjuksköterskor.

När Ingela Lindström och hennes kollegor på landstingets personalkontor brottades med bemanningsläget fick de en idé. Bland alla flyktingar som kommit till Sverige fanns det troligen mängder av läkare och vårdpersonal. Hur kunde man utnyttja det?

– Vi ställde frågan: Vad är det som gör att vi inte kan anställa dem? Och vi började titta på processen för legitimation, säger Ingela Lindström, personalstrateg på landstinget i Kalmar län.

Slutsatserna var flera:

• Tiden på asylboende är ofta förlorad tid – i många fall över ett år, då den asylsökande i princip inte får någon hjälp att komma in i samhället.

• Språket är avgörande för att kunna jobba inom sjukvården i Sverige.

• Man behöver hålla sina yrkeskunskaper levande.

– Vi såg att det skulle gå att skynda på processen. Bland annat kan man söka svensk legitimation redan från asylboendet. Och man lär sig svenska snabbare om man får vara i sin yrkesmiljö, säger Ingela Lindström.

Lösningen blev dubbel:

1) Kartlägga kompetensen: Nästan alla flyktingar går igenom en hälsoundersökning på sina asylboenden. Då passar landstinget på att fråga om deras yrke i hemlandet.

2) Ny form av praktik: Landstinget uppfann en ny form av praktikplats – så kallad språkpraktik.

I dag praktiserar ett 30-tal, främst syriska, flyktingar inom vården. Samtidigt läser de svenska på Högalid eller Vimmerby folkhögskolor. Lösningen är unik i sitt slag i Sverige.

En av praktikanterna är Bassam Bay, läkare och tidigare sjukhuschef från Aleppo i Syrien. Han bor på flyktingförläggningen i Kolboda med sin fru och tre barn, men har precis fått en lägenhet i Kalmar. Här vill han stanna.

– Jag vill arbeta i Kalmar. Det är en fin stad, och mina barn trivs väldigt bra här, säger han.

Hans kollega, Khaleed Zaal, har jobbat som läkare i Damaskus.

– Det här är en dörr in till samhället, till att få jobb, vänner, allt, säger han.

För vården är satsningen på språkpraktik en dubbel vinst, enligt Anders Linge, överläkare på ortopedkliniken. De syriska läkarna har erfarenheter som Sverige saknar, berättar han. Bland annat av att vårda stora sårskador och skottskador.

– Vi får perspektiv på vår egen situation. Vi kan tycka att vi har det stressigt. Men det går inte att jämföra med att vara på sjukhuset i Aleppo mitt under kriget när all infrastruktur slagits sönder, säger Anders Linge.

Samtidigt har praktikanterna en lång resa in i den svenska vården. Det kan handla om att lära sig datasystem och regelverk.

– Hälsosystemet i Sverige är väldigt annorlunda än i Syrien. I Aleppo skrivs allt på papper men här följer man patienterna på datorn, säger Bassam Bay.

Men det allra viktigaste är språket. Nyanserna i svenskan är många; bara att förstå skillnaden mellan bultande, stickande och skärande smärta tar sin tid.

– Oavsett vilken typ av läkare man är: Bra svenska är helt avgörande, säger Anders Linge.

– Patienten måste tro på läkaren för att vården ska fungera, fyller Khaleed Zaal i.

Hittills har ingen av de 30 praktikanterna fått ut sin svenska legitimation. Däremot är det några som klarat sin svenska och väntar på legitimation.

Men för landstinget är satsningen en långsiktig investering.

– Vi har ett rekryteringsbehov. Och vi har människor som kommer hit med precis den kompetens vi behöver. Det vore resursslöseri att inte använda dem, säger Ingela Lindström.

Förutom läkare har landstinget hittat allt från busschaufförer till lärare och it-tekniker. Det borde gå att sätta även dem i arbete, tror Ingela Lindström.

Ännu har landstinget inte delat med sig av sin kartläggning till andra arbetsgivare, men kanske i framtiden.

– Det är brist på lärare och it-tekniker också. Och det borde vara lättare i yrken som inte har lika strikta legitimationskrav, säger hon.

Vad är ditt bästa tips till arbetsgivare som har svårt att rekrytera och tänker att det här skulle kunna vara en möjlighet?

– Jag tror att man måste våga prova. Det är bara att köra i gång. Det finns så mycket kompetens som går till spillo annars.

Hon betonar att satsningen på språkpraktik är en laginsats.

– Hade det inte varit för att alla ute i verksamheterna hade ställt upp så hade vi inte klarat det här.

Personalstrateg på landstinget i Kalmar län