Dubbelt så dyr el i framtiden
Alla tre alternativen ville avveckla kärnkraften. Visserligen olika snabbt och den tekniska livslängden beräknades till 25 år som mest. Endast Barsebäck har stängts. Faktum är att Sverige har mest kärnkraft i världen räknat per capita eller per miljon invånare.
Tidsgränsen för avveckling senast 2010 har även den passerats med råge och nu har de flesta reaktorerna moderniserats. Men fortfarande råder stor oenighet om den framtida energipolitiken.
Energiexperten Per Kågeson, som förra året kom ut med boken, ”Farväl till Kärnkraften?”, ser alternativen i mer vindkraft, lagring av vindkraftsel tills det inte blåser, biobränsle och ökad satsning på kraftvärmeverk, som drivs med biomassa.
– Det finns alternativa lösningar och det blir inte ens ett problem att avveckla de två till tre första reaktorerna eftersom vi i dag har ett elöverskott.
– Men industrin får i ett längre perspektiv räkna med fördubblade elpriser i vilket fall. Byggs det ny kärnkraft blir den så dyr att vi hamnar på samma kostnad som alternativa lösningar. Det visar exempel från Frankrike, Finland och USA redan på, säger Per Kågeson.
I boken gör han en förutsättningslös utvärdering av hur energifrågorna skulle kunna lösas.
– Det är inte så svårt att ersätta de sex första. Sedan blir det större utmaningar när vi kommer till reaktorerna av samma storlekt som 03:an.
– Men Sverige är inte ensamt om denna utmaning. Det är samma sak för de övriga europeiska industrinationerna.
– Och jag tror kraftbolagen tvekar inför dyra satsningar i ny kärnkraft.
När måste framtidens beslut om energilösningar tas?
– Det måste finnas färdiga investeringsbeslut inom tio år. Ska det byggas ny kärnkraft tar det mycket lång tid från ett sådant beslut och tills de står klara.
– Det är också stora utmaningar med de gamla verken och hur länge de kan köras vidare. Säkerhetskraven höjs alltmer efterhand och till slut kanske myndigheterna säger stopp, säger Per Kågeson.
I Alliansens energiuppgörelse från 2009 finns ingen bortre gräns för kärnkraften. Uppgörelsen innebär följande: Sverige ska ha tio kärnkraftverk under överskådlig tid som får ersättas, 2030 skaden svenska fordonsflottan vara oberoende av fossila bränslen, 2050 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige vara noll, olja och kol ska vara försvunna som värmeproducerande energikällor till 2020. Då ska vindkraften svara för en energiproduktion på 30 terrawattimmar, TWh. Även modellen med elcertifikat ska byggas ut.
Att det inte finns en bred uppgörelse oroar näringslivet.
– Det saknas en helhetsanalys av hur elsystemet ska fungera i framtiden och vilka utgångspunkter man har för bedömningar av framtidens elbehov, säger Maria Sunér Fleming, energiexpert hos Svenskt Näringsliv.
– Kärnkraftens centrala roll i det svenska elsystemet måste hanteras när den närmar sig sin tekniska och ekonomiska livslängd. Det går inte att lättvindigt säga att den ska ”ersättas med förnybara energikällor”, utan att precisera hur det ska gå till.
Hon pekar på att i Tyskland har alltmer kolkraft börjat användas för att hålla balans i nätet med ökade utsläpp av växthusgaser som följd. Tyskland ska avveckla kärnkraften till 2021 och har redan påbörjat det. Det möts med enorm utbyggnad av vind- och solkraft och användning av naturgas, som är ett fossilt bränsle.
I Sverige ser det annorlunda ut även om vindkraften byggs ut för fullt. Ofta under motstånd.
– Kärnkraften står tillsammans med vattenkraften för basen i vårt elsystem. När även vattenkraften är under hot om att tvingas producera mindre och minska sin reglerförmåga för att ta mer lokala miljöhänsyn blir frågetecknen stora kring hur framtidens elsystem egentligen ska se ut, säger Maria Sunér Fleming.
– Vare sig vatten- eller kärnkraft kan enkelt ersättas av icke-styrbara energikällor, som vind-, eller solkraft. Och behovet av el ökar i framtiden om industrin ska kunna växa, säger hon.
