Ån ska bli barnkammare för fisk

– Men om det fungerar just här vet vi inte, säger Ola Sennefjord, Kalmar kommuns projektsamordnare för Levande vattendrag.

Här i Ljungbyån mellan konstgräsplanen vid skolan och Ljungbyholms gård finns det egentligen inte så mycket djurliv mer än kräftor, möjligen lite fisk. Men med hjälp av grävmaskin och spadar försöker Ola Sennefjord, Marcus Arnesson, Carl-Johan Månsson och Lars Westman göra ån mer attraktiv för havsöring. Grävskopan släpper ner sten och grus längs slänten som de slänger ut på åns botten för hand.

– Vi lägger ner lekgrus för att havsöringen ska kunna fortplanta sig, säger Ola Sennefjord.

– Här där vi står är det sterilt på botten, mer som en grävd kanal. Det beror på den mänskliga påverkan, människor har tagit bort material från botten. Man dränerade bort vatten från åkermarken. Förr ville man att vattnet skulle rinna bort snabbt, det fanns kvarnar som behövde vattenkraft.

Men tiderna förändras. Nu vill de skapa nya platser till fortplantning när havsöring vandrar upp från Östersjön. På sikt ska ån fyllas med mer fisk. Målet är att havsöring ska vandra från Östersjön till centrala Nybro, som också är med i projektet.

Den torra sommaren gör att det är mindre vatten än vanligt i ån, 1-1,5 meter lägre vattenstånd än vad det brukar vara på våren, uppskattar Ola Sennefjord.

Men Carl-Johan Månsson från Hushållningssällskapet är optimistisk gällande åns framtid.

– Det måste man vara. Det är en klar förbättring i Ljungbyån på 50 år, både vad gäller övergödning och försurning. Och nu med detta arbete blir det lättare för fisken att vandra, säger han.

– Våtmarker har ju försvunnit med utdikning och vattnet rinner för snabbt ut i havet, säger Lars Westman från Norra Möres vattenråd, som deltar ideellt i arbetet.

Ljungbyån sträcker sig från Orranäsasjön i Orrefors i Nybro kommun och går ut i Östersjön. Miljöpåverkan är större på Ljungbyån längre upp i glasbruksbygder där det också finns mer skog som bidrar till försurning.

Hur mår Ljungbyån jämfört med Östersjön?

– Om man jämför Ljungbyån med Östersjön känns Ljungbyån som ett mer fungerande ekosystem, säger Marcus Arnesson, från miljökonsulten Ecocom.

– Man kan se Ljungbyån som barnkammare för fisk som vi sedan kan se i Östersjön. Att det finns fisk är en miljöindikator och det finns fisk i Ljungbyån.

Ola Sennefjord är nöjd med samarbetet med konsulterna eftersom det krävs kunskap för att lägga ut gruset på rätt ställe i ån. Fastigheter får inte bli översvämmade på grund av miljöåtgärderna.

– Det vi gör är att bygga uppväxtplatser åt olika havsöringar. Det går inte bara slänga ner gruset och åka därifrån. Vid en uppföljning i Hagbyån förra året kom fisk ett par veckor efter, men där var det mer vatten och olika åar är olika individer, säger han.

Senare under dagen ska de göra samma sak i Ljungbyån vid Prästgårdsängen några hundra meter uppströms, därefter väntar åtgärder i Krankelösa.

Hagbyån och Halltorpsån har tidigare fått samma behandling.

Men den stora insatsen i Ljungbyån kommer att ske senare nedanför Kölby kraftverk, Kölby gård, berättar Ola Sennefjord.

– Det är provgrävt och nu analyseras jordmassorna. Där ska vi gräva bort en vall på cirka 20 000 kubikmeter och tillföra nytt lekgrus till botten. Det är ett jätteprojekt.