”Vi som har fördelen att bo vid vattnet får begränsa vår egoism lite”
Någorlunda informativt därför att projektet är i en tidig fas och MKB:n (miljökonsekvensbeskrivningen) knappast påbörjad.
Lite irriterande var att många (de flesta?) åhörarna verkade ha bestämt sig redan innan de fått den information som gavs och knappast verkade mottagliga för densamma.
Tre grupper utkristalliserade sig ganska snabbt genom till frågor lätt maskerad argumentation.
Den första gruppen verkade vara motståndare till allt vad vindkraft heter oavsett var, när eller hur. ”Det är kärnkraft vi ska ha!” Delar i princip denna åsikt, men eftersom nu en ohelig allians av politiska partier och diverse organisationer stängt denna möjlighet för överskådlig tid – knappast någon ny kärnkraft tillgänglig inom den närmaste 20-årsperioden – så får vi bita i det sura äpplet (för energi behöver vi) och ta till det alternativ som är snabbast möjligt, alltså vindkraft.
Den andra gruppen var de som oroade sig för miljömässiga konsekvenser (fåglar, fisk, vatten etcetera). Säkerligen allvarligt menat, men däremot tveksamt om gruppens medlemmar kan anses ha kompetens motsvarande den som Mark-och miljödomstolen besitter. Domstolen har tillgång till all tillgänglig expertis när de ska bedöma den MKB som ska tas fram. Och jag lovar – domstolen är inte tappad bakom en vagn. Passerar MKB:n det nålsögat så tror jag de flesta kan vara ganska lugna för de effekter på omgivningen som vindkraftsparken kan ha. Dessutom fick jag ett intryck av att många i denna grupp hade sin bakgrund i de partier och organisationer som under folkomröstningen om kärnkraften sjöng om ”sol, vind och vatten”, men nu inte vill ha varken det ena eller det andra.
Den tredje gruppen, som nog var den största och i viss mån överlappade gruppen ovan, kan bäst beskrivas som ”NIMBY-gruppen” – Not In My Back Yard. Det handlade om förstörd utsikt, inte kunna se Blå Jungfrun mot en ostörd horisont, inte kunna/våga segla i hemmavattnen (den som inte kan träffa ett hål på 2 kilometer mellan två vindsnurror ska nog inte ge sig ut till sjöss).
Det är väl i denna grupp jag borde höra hemma, men jag anser att vi som har den stora fördelen att kunna bo vid vattnet och/eller ha havsutsikt får begränsa vår egoism lite. Vi måste kunna vara så ansvarstagande och utvecklingspositiva att vi inser att även vi måste ta ansvar för energiförsörjningen, och stå ut med de egentligen ganska små uppoffringar som en något störd utsikt skulle kunna innebära. Att vi genom detta dessutom minskar vårt beroende av fossila bränslen (tre miljoner ton mindre koldioxidutsläpp per år är inte fy skam) och därigenom göra en miljöinsats bör öka vår motivation till att säga JA (naturligtvis under förutsättning av en godkänd MKB i domstolen).
Vi får hoppas att när vi nu har två kommunalråd så kan de luta sig mot varandra så de står pall för blåsten när tre grupperna ovan tar i från tårna, och inte låta populister och populistiska partier få bestämma.
Anders Lotsengård, Furön och Mockebo.
