Annons
Insändare

Vi gör som vanligt – skyller på landsbygden!

“Jamen – det gör väl alla“? “Jo, men inte från högsta trampolinen“. Historien kan låta kul, men får ett helt annat perspektiv när man betänker att bortåt en miljon svenskar dagligen kissar i våra badvatten. Inte bara på sommaren, utan varje dag – 365 dagar om året.
Insändare • Publicerad 11 oktober 2020 • Uppdaterad 12 oktober 2020
Detta är en insändare i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Insändarskribenten vill visa på bristerna i VA-nät och reningsverk, här i Ernemar, kontra de skuldbelagda enskilda avloppen på landsbygden.
Insändarskribenten vill visa på bristerna i VA-nät och reningsverk, här i Ernemar, kontra de skuldbelagda enskilda avloppen på landsbygden.Foto: Roger Carlsson

Så här ligger det till: Cirka 90 procent av befolkningen, på 10 miljoner, bor i städer och byar som är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Övriga 10 procent har egen brunn och eget avlopp.

Enligt organisationen Svenskt Vatten så är de kommunala vattenledningarna så dåligt underhållna att cirka 20–25 procent av vattnet försvinner genom läckage på väg till konsument. Det finns ingen anledning att anta att förhållandena är bättre när det gäller avloppsnätet – snarare tvärt om eftersom vattenförlust innebär minskade intäkter för kommunen och därmed bevakas bättre.

Annons

Enligt samma organisation har vi 1 700 reningsverk, som alla ligger i anslutning till sjöar, hav eller vattendrag. Det finns 10 000 mil ledningar motsvarande 2,5 varv runt ekvatorn. Bara i Göteborg lär det finnas 200 mil avloppsledningar, som går kors och tvärs genom staden och Göta älv. Utöver läckor i ledningar och pumpstationer måste reningsverk emellanåt brädda (det vill säga släppa ut vatten orenat) vid överbelastning.

”Det vore ju politiskt självmord att skuldbelägga de stora väljargrupperna, som bor i städer och samhällen.”
Lars–Göran Carlsson, ordförande i föreningen VA-i-tiden

Om vi välvilligt antar att de kommunala reningsverken – med ovanstående brister inräknat – har en reningsgrad på 90 procent, så innebär det att 10 procent – det vill säga urin från 900 000 människor – dagligen släpps ut orenat i våra vattendrag.

De enskilda avloppen då? Ja, de ansluter i princip aldrig till något vattendrag. De mynnar alltid på land i en markbädd eller stenkista – oftast flera hundra meter från något vattendrag, vilket ger möjlighet för växtlighet att tillgodogöra sig näringen. De felaktiga avloppen, som förr ledde ut i diken, är genom lagstiftning åtgärdade sedan decennier tillbaka.

Myndigheterna har länge påstått att de 10 procent av befolkningen, som har enskilt avlopp, står för lika stor miljöbelastning som resterande 90 procent. När nu VA-i-tiden fått fler och fler att genomskåda denna avloppslögn, så gäller det att peka ut någon annan förorenare.

Hästarna – det finns 355 000 hästar i Sverige som går runt och bajsar. Kan vi inte peka ut dem...?

För det vore ju politiskt självmord att skuldbelägga de stora väljargrupperna, som bor i städer och samhällen. För att inte tala om hur dyrt det vore att byta ut dåliga ledningar djupt under gator och torg.

Vi gör som vanligt – skyller på landsbygden!

Lars–Göran Carlsson,

ordförande i föreningen VA-i-tiden, förening och nationellt nätverk, för fastighetsägare med enskilt avlopp

Annons
Annons
Annons
Annons