”Regionpolitikers bild av sjukhusvård stämmer inte”
Min bror och hans fru hjälpte mig ut i bilen och skjutsade mig till Oskarshamns sjukhus dit vi kom cirka 18.30. Där fick vi tag på en rullstol. Efter en stunds väntetid fick jag svara på ett antal frågor varpå jag rullades in på ett rum med en brits avsedd för gipsning. Men jag var i alla fall omhändertagen och förväntade mig hjälp.
Sköterskor dök upp då och då (ibland med långa uppehåll) och tog diverse prover under det att jag hela tiden låg uppkopplad till en ekg-maskin. För att utfallet i den skulle bli tillräckligt gällde det att röra sig så lite som möjligt. Personalen lät mig förstå att det skulle ta tid då det tydligen var mycket att göra. Inte förrän klockan 00:30 på natten kom en läkare in bläddrandes i mina provresultat.
Jag kopplades ifrån utrustningen och ombads sätta mig upp. Att ha kommit in med smärta och kramp och sedan legat minst fem timmar på en hård smal brits hade försatt mig i en situation med en så oerhörd smärta så jag klarade inte ens att sätta mig upp. Läkaren gjorde lite små tester och så säger han ”jag kan inte och får inte lägga in dig”. Paniken stiger inom mig. Läkaren säger att han skall kolla om det finns någon plats på sjukhusen i Västervik eller Kalmar.
Efter cirka en timma kom han tillbaka och säger att det tyvärr inte finns någon ledig plats på dom sjukhusen heller! Nu infann sig en förtvivlans mörka stund. Han lovar ta frågan på högsta möjliga nivå. Plötsligt ringer hans telefon och han försvinner ut genom dörren. Efter klockan 03:00 kommer en sköterska och nämner att jag nog kan få stanna kvar. Klockan 03:30 har personalen hittat en vanlig sjukhussäng som dom rullar in i detta gipsrum. Där fick jag sova i cirka två timmar. Eftersom jag ju inte låg på en avdelning fick jag istället för en vanlig frukost nöja mig med en kopp kaffe och en smörgås. Under förmiddagen får jag träffa fler läkare och genomgå fler undersökningar varpå man satte in ganska kraftfull medicinering.
När jag slog upp Oskarshamns-tidningen tisdagen 30 januari blev jag så grymt provocerad. Under rubriken ”Styrande politiker fanns på plats vd Oskarshamns sjukhus” poserar sju regionråd från den politiska majoriteten S, C och V. Dom vill ge sken av att allt är frid och fröjd och att dom har läget under kontroll. Detta kära läsare är icke sant. Och i detta stämmer personal också in. Men vad gäller det kontrar politikerna med att det är en vinkling som skadar vad som händer i framtiden. Det är dom som jobbar på golvet som kan verksamheten. Så det vore väldigt smakfullt om chefer och politiker lyssnar på dom. Och vill man effektivisera så minska byråkrati och administration och satsa på kärnverksamheten. Fundera på det faktum att Oskarshamns sjukhus på senare tid minskat antal vårdplatser med 38 stycken. Man behöver inte vara någon Einstein för att förstå att det leder till situationer liknade min.
För den som läste tidningen torsdagen första februari såg att regionen skall satsa 150 miljoner vid sjukhuset i Oskarshamn. Men här tål att förtydliga att en dylik investering inte alls löst problem likt mitt. För att klara det måste personal och antal vårdplatser återställas. Efter det jag varit med om känner jag oro för att behöva sjukhusvård. Ingen skugga faller över personalen. Problemen ligger på lednings- och politisk nivå.
J-O Johansson
