”Kulturarvets betydelse verkar inte tas på allvar”
Detta med kulturarvets betydelse verkar inte tas på allvar. För ett antal år sedan renoverade vi i Högsby pastorat flera av våra kyrkor. Hade vi inte fått kyrkoantikvariatrisk ersättning hade vi inte kunnat göra det.
Men idag undrar jag om vi skulle kunna göra det? Underhållet för våra kyrkor är mycket stort och kräver sina pengar. Ett tag var stiften inne på att lägga vissa kyrkor i ”malpåse” och ta över dem men det visade sig ej gå och det förslaget drogs tillbaka.
Allt har blivit dyrare. Att inte indexreglera kyrkoantikvariatrisk. ersättning kostar mycket för alla och särskilt små församlingar och pastorat med många kyrkor. Då samtidigt som vi förlorar medlemmar blir kostnaderna stora. Alla förväntar sig att kyrkorna ska finnas men finns det inte pengar och medlemmar i framtiden undrar man hur det ska gå. Man borde förvisso kunna använda kyrkorna till annat för andra ändamål. I England har man ingen kyrkoskatt därför måste man ha intäkter för uthyrning med mera.
Det finns flera beslut man borde ta i kyrkomötet till exempel detta med gravstenar. Hur gör man för framtiden så det inte bara blir tomma hål på kyrkogårdarna då människor lämnar gravar? Här görs tydligen olika i pastoraten. Det måste ju fram en policy för detta om framtiden. Här visar sig också kulturarvets betydelse.
En annan aspekt är detta med prästrekrytering och särskilt kyrkoherdar. Framåt måste man se till andra sätt att få fram denna kategori. Många passar till präster men få till kyrkoherdar och många präster vill inte vara ledare. Man måste öppna upp för andra kategorier för att få detta att fungera. Det kanske finns ledarkompetens i andra led till exempel inom diakonin eller annan administration. Detta är också viktigt för det framtida kulturarvets betydelse.
Sammanlagt kan man säga att det finns mycket att jobba med inom kyrkan som skulle öka det svenska kulturarvets betydelse, både på kort och lång sikt.
Marianne Ek, kyrkorrådets ordförande Högsby pastorat
