”Har du råd med husbil då har du råd med hänvisad ställplats”
För drygt tio år sedan skaffade jag och min man husbil. Ingen billig historia med inköp, skatt och försäkring. Men friheten fängslade. Vi låg på en campingplats i Västerås och tidig morgon fick vi ett tråkigt samtal. Vi var tvungen att snabbt styra resan till Piteå. Klockan sex började resan norrut. Samtalet gjorde att ingen av oss var hungrig. Vid åtta på morgonen, efter två timmars resa konstaterade vi att vi behövde stanna och få i oss lite mat för att vara kördugliga. Vi körde in på en av Trafikverkets rastplatser. Hur många husbilar som stod där kommer jag inte ihåg. Men det jag kommer ihåg var att en långtradare hade fått plats för att vila. Vi fick plats tack vare att en husbil drog när vi kom. När jag tittade mig omkring så hade några husbilar dörrmattor utanför, grillar och utvikna tvättställningar. Precis som om det vore en campingplats. Där och då tänkte jag på alla långtradarchaufförer som behöver vila och inte fick plats utan köra ytterligare mil till nästa rastplats och tänk om den också var ockuperad av husbilar.
Har du råd med husbil då har du råd med hänvisade ställplatser eller campingplatser. Utbudet är stort i Sverige. Våra rastplatser efter vägarna ska vi vara rädda om. Vi har yrkeschaufförer som arbetar året om, sommar som vinter. Där ska inte husbilsägare tränga undan en yrkeskår, för dom om någon behöver sin vila för att hålla hög trafiksäkerhet. Vi kan göra ett avbrott från trafiken, äta en bit medhavd mat och vila en stund. För att därefter fortsätta till en ställplats eller campingplats i Sverige.
Yvonne, husbilsägare.
