Annons
Insändare

Det här är fakta om stenbrytningen i Flivik

Mats Borefur skriver i sin insändare att det är tråkigt att diskussionen om Fliviks stenbrott lett till splittring i byn. Det tycker även jag och säkerligen alla i Flivik.
Insändare • Publicerad 19 februari 2024
Detta är en insändare i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Mark- och miljööverdomstolen gör syn i Flivik. Stenbrottet i Flivik.Foto: Roger Carlsson

Av Borefurs insändare att döma är det vi som motsätter oss fortsatt stenbrytning som orsakat splittring och dålig stämning. Det är märkligt eftersom vi bara har använt oss av vår grundlagsskyddade rättighet att yttra oss om en verksamhet som vi anser skadar miljön och negativt påverkar naturen.

Många i Flivik, Adriansnäs och i andra områden runt täkten och hamnen oroar sig för vad utökningen av verksamheten under trettio år kommer att innebära. Borefur, som är sambo med den markägare som upplåter mest mark till stenindustrin, må ha annat intresse. Det har vi inga synpunkter på.

Annons

Borefur menar att vi skrämmer upp folk och förvanskar fakta!

”Ostkustleden kommer att gå genom ett industriområde.”
Fliviksbon Peter Norman om den påverkade turismen.

Det här är fakta:

Om vattnet: Enligt Scandinavian Stone beräknas det vid fullt utbruten täkt pumpas bort 445 000 m³ vatten/år. 255 000 m³ är grundvatten och 190 000 m³ är regnvatten (men även regnvatten blir till grundvatten om det inte pumpas ut). Denna mängd motsvarar ca 9000 personers årliga förbrukning baserat på att en person förbrukar i snitt 130-140 l/dygn.

Borefur säger i två insändare (OT 21/8 2023 och 23/1 2024) att den som har en tillräckligt djupborrad brunn på 40–65 meter kan vara helt trygg och riskerar inte att få sin brunn torrlagd. Detta är ett häpnadsväckande uttalande som inte på något sätt leder till minskad oro. Flera brunnar i Flivik är på lägre borrdjup. Det finns även grävda brunnar.

Nej, vi törs inte lita på Scandinavian Stones egna konsulter. Därför har vi anlitat egna hydrogeologer. Deras rapport pekar på många risker där den stora mängd vatten som ska pumpas bort kan leda till både förändrade flöden och saltvatteninträngning.

Dessutom ökar osäkerheten med den långa tillståndsperioden på trettio år i kombination med framtida klimatförändringar. Som Borefur skriver så har Mark- och Miljödomstolen beslutat att det ska finnas ett antal grundvattenrör för kontrollmätning runt täkten. Det är bra, men problemet är att det inte finns något bestämt om hur mycket vattennivån kan tillåtas sjunka innan man säger stopp och slutar pumpa ut vatten.

Borefur skriver vidare att det redan finns reglerat att företaget är ansvarigt att åtgärda om de är skyldiga till något problem med brunnar. I själva verket har den som drabbats bevisbördan och får processa mot företaget vilket innebär stora kostnader för den enskilde fastighetsägaren.

Om brytningen: Bolaget ansöker om att få bryta blocksten som man bland annat tillverkar fasadsten och bänkskivor av. Även här får vi hänvisa till bolagets egen ansökan där man räknar med att kunna frakta ut 20–30000 ton. Räknat på en årsproduktion på 600 000 ton blir utbytet 3–5 procent (2018 var det så litet som 0,5 procent men därefter har siffrorna varit sekretessbelagda).

Om sommaruppehåll: Enligt ett tidigare domstolsutslag är sommaruppehållet ett hänsynstagande till dem som bor i närheten av verksamheten. Nu vill man både utöka arbetstiderna året om samt att få bort sommaruppehållet. Sommaruppehåll är vanligt i praxis och ett rimligt hänsynstagande till närbelägna bostäder och friluftsområden.

Om Ostkustleden: Verksamheten hotar Ostkustleden, en turistmagnet som också används av det lokala friluftslivet. Bolagets partner Nybrogrus vill korsa Ostkustleden med en väg som ska sammanbinda Arvidsmålatäkten och Flivikstäkten. Utökningen av täktområdet mot Ostkustleden kommer innebära ökat buller och och medföra att Ostkustleden kommer att gå genom ett industriområde.

Annons

Om kulturmiljön: Borefur nämner förringande att det finns några ”stenrösen” i och i närheten av Fliviks stenbrott. Det är frågan om mängder av gravrösen från främst bronsåldern. Tillsammans utgör dessa gravar och andra fornlämningar ett av norra Europas intressantaste område från den tiden. Mitt i ligger Fliviks stenbrott där bolagen vill utöka brytområdet till tre gånger så stor yta som i dag, från 12 till 37 hektar, ett ofantligt ingrepp som kommer att få negativa upplevelsemässiga konsekvenser i den annars så orörda och värdefulla kulturmiljön.

Peter Norman

Flivik

LÄS MER: Senaste artiklarna om Flivik:

Annons
Annons
Annons
Annons