Liga importerade tiggare – åtalas nu
Ligan ska under 2016-2017 ha rekryterat människor i Bulgarien som sedan utnyttjats i tiggeriverksamhet i Sverige. Polisen hade jobbat med fallet och spanat mot ligan i flera månader inför tillslaget, det största hittills i landet, då uppåt 100 poliser deltog.
− Gärningsmännens telefoner hade då under flera månader innan tillslaget varit avlyssnade, säger kammaråklagare Måns Biörklund.
Förutom de sju häktade huvudpersonerna åtalas en person för medhjälp till människohandel eftersom denne hjälpt gärningsmännen att inhysa brottsoffren i Hultsfred. Tiggarna vistades också i en fastighet i Virserum.
– Det blir dessa åtta som åtalas nu. Varken vi eller tingsrätten mäktar med att spänna över allting utan det kommer åtal i olika omgångar. Det finns fler öppna pågående förundersökningar, säger kammaråklagare Måns Biörklund vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet som lett förundersökningen.
Polisens spanare lyckades både lokalisera flera lägerplatser och klarlägga verksamhetens omfattning och organisation, innan man slog till mot ligan i början av december 2017. Sex av de åtalade är nära släktingar till varandra. Svenska och bulgariska åklagar- och polismyndigheter har samarbetat i ärendet. Eurojust i Haag har också varit en viktig aktör under hela processen.
Men kammaråklagare Måns Biörklund har i alla fall en mycket svår uppgift framför sig. För trots den omfattande utredningen så är det inte självklart att det slutar med fällande domar mot alla de misstänkta. Människohandel är nämligen ett komplext brott. För att någon ska kunna dömas måste flera förutsättningar vara uppfyllda.
Det framgick inte minst av en dom från Göta hovrätt. Domen från slutet av april frikände två män misstänkta för människohandel helt. Männen hade bland annat rekryterat och transporterat sju bulgarer som blev tiggare i Sverige, och Örebro tingsrätt dömde dem först till fängelse i fyra år och två månader.
Men männen släpptes till slut på fri fot och de behövde inte betala något skadestånd till målsägandena. Bevisningen räckte nämligen inte, enligt Göta hovrätt, för att slå fast att bulgarerna verkligen blivit vilseledda av de misstänkta männen. Inte heller hade de varit underkastade någon strängare kontroll eller övervakning under tiden i Sverige.
Åklagaren lyckades dessutom endast bevisa att en av bulgarerna befann sig i en sådan utsatt belägenhet i hemlandet som det avses i bestämmelsen om människohandel. Kravet om utsatt belägenhet uppfylls inte bara genom att utnyttjade tiggare kommer från ett land med lägre levnadsstandard än Sverige och deras personliga levnadsstandard också varit klart lägre än den genomsnittliga här.
För att kunna döma någon för människohandel krävs dessutom att den åtalade personen haft som syfte att exploatera målsäganden i en situation som inneburit nödläge för den utsatte. I fallet med tiggarna i Örebro var deras levnadsförhållanden i Sverige visserligen allmänt sett dåliga, påpekar hovrätten, men de kan inte beskrivas som ett nödläge i den bemärkelse som lagen förutsätter.
Tretton brottsoffer kommer att höras under rättegången, som planeras att pågå under hela hösten 2018. Samtliga misstänkta förnekar brott. Sju av dem har suttit häktade på olika häkten i nio månader för att inte kunna försvåra utredningen eller rent av försöka fly och gömma sig utomlands. Eftersom en häktesplats kostar närmare 3 800 kronor per dygn har enbart häkteskostnaden passerat sju miljoner kronor.
I utredningarna som fortsätter finns en man i 40-årsåldern i Växjö som misstänks ha hjälpt ligan som utnyttjade tiggarna med att flytta miljontals kronor utomlands. Brottsmisstanken i hans fall är näringspenningtvätt, grovt brott. Pengarna skickades till misstänkta och deras anhöriga i Bulgarien.
