Expert kräver att åarna räddas
Det var just Lennart Henrikson, då anställd på WWF, Världsnaturfonden, som runt år 2000 väckte idén om att i över 20 åar i Sverige på ett särskilt sätt stimulera flodpärlmusslans tillväxt. Detta för att i sin tur få ett ökat naturligt bestånd av öringar, i och med att musslan lever i symbios med och ger näring till öringarna. Över tio miljoner kronor satsades på dessa åar, varav fem ligger i Kalmar län. Enligt Lennart Henriksson har det varit ett lyckat projekt - ända fram till årets svåra torka.
– Ja, det har ju varit en oerhörd brist på nederbörd i sydöstra Sverige den här sommaren. Det är extremt lite vatten, säger Lennart Henrikson, som i dag är fristående sötvattenekolog.
– Naturligtvis finns det en stor osäkerhet just nu när det gäller framtiden för både flodpärlmusslan och öringen, förklarar han.
– Om inte de rätta sakerna görs nu och under de närmaste åren för att säkra bestånden riskerar alla de pengar vi satsade att ha varit förgäves, säger Lennart Henrikson.
Av de utvalda vattendragen är det förhållandevis lite vatten i till exempel Pauliströmsån och Sällevadsån. Men allra värst är situationen i Nötån, förklarar Lennart Henrikson, som själv varit på plats och noterat att denna å i det närmaste blivit torrlagd. Det var också på en torrlagd plats längs Nötån, som vår tidning häromdagen upptäckte och fotograferade ett antal stora, döda musslor, som enligt Lennart Henrikson med all sannolikhet är flodpärlmusslor.
– Det behöver inte betyda att de har dött på grund av de senaste veckornas svåra torka. De kan också ha dött tidigare och nu spolats upp på land, säger Lennart Henrikson.
– Bara i den här ån räknade vi till 10 000-tals musslor, så det är en oerhört viktig naturresurs som nu är i farozonen, förklarar han.
Lennart Henrikson tycker att myndigheterna borde göra betydligt mer för att säkra beståndet av flodpärlmusslor.
– Länsstyrelsen borde absolut ge sig ut och plocka flodpärlmusslor och placera dem på så djupt vatten som möjligt, i stället för att de ska behöva ligga där det är lite vatten och bara vänta på att dö ut, säger Lennart Henrikson.
Han tycker också att länsstyrelsen borde försöka få till en bättre dialog med de aktörer som är ansvariga för vattenregleringen.
– Vattnet har reglerats på ett sätt som ligger inom det tillåtna, inget formellt fel har begåtts. Men länsstyrelsen borde, inte minst med tanke på att det kan bli fler sådana här extremt torra somrar, diskutera en förändring av vattendomen, säger Lennart Henrikson.
Fredrik Loberg