”Prata om det som barnen själva lyfter”

Minna Elm, gillar cykelutflykter och fredagsmys med de tre barnen, maken och familjens hund.

1. Min äldsta var väldigt orolig när det börjades prata om covid 19. Så vi försöker att inte prata om corona framför barnen, utan vi pratar och svarar på frågor som barnen tar upp det. Sen pratar vi naturligtvis mycket om att tvätta händerna och hålla för när man nyser. Vi svarar ärligt på alla frågor och förskönar inget, men jag tror inte barn behöver mer information än nödvändigt. Vi vuxna oroar oss ständigt men hur vi kommer drabbas av den här smittan är omöjligt att svara på.

2. Mindre än vad jag skulle önska. Skulle gärna ha ett system där jag såg att vi hjälptes åt mer. Jag tror att det är ett bra sätt att förstå att vi är en familj, att vi behöver göra saker tillsammans och i en förlängning kan det var ett ganska trevligt sätt att få mer tid med barnen. Men vi är inte riktigt där. Våra barn hjälper till ibland, och då menar jag verkligen ibland, men då ofta efter muta. Börjar jag baka dröjer det dock inte länge innan jag har sällskap i köket. Men då kanske mer för att provsmaka degen eller slicka bunken.

3. Oj, det är rätt många, men spjälsäng ligger högt upp i listan. Mina barn har nästan aldrig använt den. Istället har den mest blivit stående och ibland betraktats som en ren förvaringslösning. Babysittern var inte heller någon höjdare och användes aldrig, Också givetvis resevagnen. Den är nog högst upp på listan ändå. Lätt att packa visserligen, men väldigt svår att köra och med dålig konstruktion.

4. Mitt första tips är att inte ha det hemma. Förutom självklarheter som att det blir mindre att städa och att det sänker kravet på både mat och ”uppförande”, så har vi märkt att det blir en betydligt bättre stämning bland kalasdeltagarna. Vädret är givetvis en lite avgörande faktor där. Men mitt tips är helt enkelt att vara ute, gärna på någon plats som direkt uppmuntrar till lek, till exempel Skälby.

Festim Pasho, tvåbarnspappa som tycker om att göra spontana saker med familjen.

1. De senaste dagarna har barnen varit oroliga kring detta. Vad vi har förstått på våra barn så har det pratats en hel del om detta i skolan, med kompisar och klasskamrater. Givetvis förstår vi att en oro kan övergå till en rädsla, men hittills har våra barn inte visat på några sådana tecken. Vi försöker att ha dialog om vad som är viktigt att tänka på rent hygieniskt.

2. Inte mycket enligt oss föräldrar – med vi har också diskuterat vad är mycket? De har blivit bättre på att plocka undan efter sig när vi äter mat. Hjälpa till när det är större städdagar. Men i vardagen inte alls ”mycket”. Sedan är vi av åsikten att barn ska få vara barn, utan att göra avkall på uppfostran och det egna ansvaret i det.

3. Ett stort ”Air-hockey”-bordsspel som dessutom var dyr och våra barn var för små för att ens kunna nå bordet. Vet inte alls hur jag tänkte där? Om min fru skulle svara på denna fråga så hade det varit att jag köpte den för min skull – vilket jag på heder och samvete kan säga att jag inte gjorde.

4. På ett kalas bör det finnas musik, mat, godsaker/glass och utrymmen för kreativitet i form av lekar eller aktiviteter. Enligt mig ska det inte vara uppstyrt i detalj.

Anders Hildingsson, trebarnspappa som gillar att dra med familjen på skidsemester.

1. Jag vill vara en lugn vuxen och förmedla att allt kommer bli bra. Vara lyhörd på vad barnen upplever och tänker samt ställa vardagliga frågor. Titta och lyssna tillsammans på exempelvis Lilla Aktuellt och Juniornyheterna. Prata om det som barnen själva lyfter. Kanske är de mest oroliga över att de inte får träffa mor- och farföräldrarna just nu och att simskolan eventuellt ställas in.

2. För lite! Men det är inte barnens fel. I ett organiserat vardagskaos släcker vi som föräldrar de mest akuta bränderna och har inte förmågan att delegera och handleda sjuåringarna till att ta mer ansvar för kläder, skolväskor, ordning på rummet och så vidare. Men det finns hopp. Kanske till priset av veckopeng. Storasyster Ellen 13 år har radhusets mest ordningsamma rum, mest välorganiserade garderob och 55 kr + ränta i veckopeng.

3. Blöjhinken Sangenic som inhandlades inför nedkomsten av vårt första barn. Osäkerhet kring hantering av blöjor tillsammans med löften om ”säker inkapsling av varje enskild blöja” och ”unika rullar med plastfilm i flera lager som minimerar risken för obehagliga dofter” lade grunden till detta inköp. Resultatet blev mängder av blöjor stoppade som korvar i långa rader samt många dyra inköp av refillpåsar med en svag doft av citron.

4. Kolla in kalasboken ”Alla balla kalas” tillsammans med födelsedagsbarnet. Här hittar ni massor med kalastips, teman och roligt pyssel. Låt kalasgästerna själva plocka ihop en buffétallrik och montera sin egen glasstårta. Alla barn blir glada över av att bestämma själva och föräldrarna, som anordnar kalaset, blir inte besvikna när barnen ”dissar” pannkakstårtan de ägnat många timmar åt att skapa…

Sara S Johansson, friluftstänkande trebarnsmamma som gärna äter turmat med barnen.

1. Inte bagatellisera deras tankar utan bemöta dem som kloka barn vilka har rätt till samma känslor som vi vuxna. Uppmana till god handhygien och försöka inte pilla sig i ansiktet. Samtidigt tala med dem om att det ändå är viktigt att försöka leva livet som vanligt så gott det går och inte konstant oroa sig för detta.

2. När det är tvättdag brukar jag be dem att komma ner till tvättstugan med sin smutstvätt och när den är ren får de varsin hög att lägga in själva i sina garderober. De dammsuger oftast sina rum själva (12- och 14-åringen). Femåringen försöker jag få att plocka upp efter sig innan nästa aktivitet, så inte allt är på golvet. Vi jobbar på det...

3. Alla VHS och DVD-filmer som bara tar plats och samlar damm. Men det visste man ju inte då att utvecklingen skulle gå i sådan rasande takt till att man idag kan låna filmer online med mera.

4. Städa inte för noga innan. Det är bättre att göra efter. Det är inte viktigast att ha snyggaste Instagramvänligaste bakverket, goodiebags, hyra dyraste stället m.m. Om man vill o hinner är det ju jättekul såklart att fixa massa. Men det viktigaste är att det blir en rolig stund och fin gemenskap, att alla känner sig välkomna och ingen blir utanför. Vi använde oss av ett brev med olika uppdrag + ha med sig läsplattan och så fick de fota/filma sig vid varje uppdragsstation. Det var både ute och inne, tex. Gå till växthuset och sjung en sång tillsammans o filma, ställ er på trappan på framsidan och ta ett foto där alla gör roliga miner och så vidare. Det blir jättekul att titta på tillsammans sedan medan man äter efterrätten.