Dovvilt trivs i länet – stammen växer för varje år
I vissa områden i landet, bland annat norr om Västervik, har dovviltstammen vuxit kraftigt och tränger undan älgen. På sina håll medför det problem med viltskador på gran och på åkrar. Fredrik Zethraeus, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet ger sin syn på ökningen i Västervik.
– Det gäller att förvalta viltet på ett klokt sätt. I Västervik har man hittills skjutit för många handjur och för lite kalvar, då blir fördelningen mellan hon- och handjur och kalvar felaktig, säger han.
När det gäller Kalmar län från Hultsfreds och Oskarshamns kommun och söderut har inte dovviltet ökat alls lika kraftigt som i Västervik. De senaste åren märks en trend att stammen även ökar i södra länet, främst i Emmaboda och Mönsterås kommun.
– Längs med kusten har ingen avskjutning skett. På Öland vet vi att det finns en grupp med dovvilt, där jakt än så länge inte sker, säger Fredrik Zethraeus.
De senaste åren har antalet skjutna dovvilt i kommunerna från Hultsfred och Oskarshamn och ner till södra länet ökat stadigt. Under jaktåret 2016/2017 fälldes 128 dovvilt, jämfört med 175 stycken 2017/2018 och 207 stycken 2018/2019.
– Avskjutningsstatistiken speglar väl populationens utveckling, enligt gjorda studier. Vi har goda skäl att anta att populationen ökar, men den är under kontroll, säger Fredrik Zethraeus.
Men avskjutningen sker på samma sätt som i Västervik med en ojämn fördelning av hon- och handjur och kalvar. Kan södra länet också få problem med en okontrollerad stam av dovvilt?
– En population som inte förvaltas klokt kan naturligtvis få en snabb tillväxt. Men förvaltar man utifrån fakta och kunskap, samt tar till sig av resultaten från felaktig förvaltning kommer dovviltet vara en resurs och tillgång, säger Fredrik Zeuthraeus.