Pensionen får vänta för populär präst

Jubilaren hade visserligen tänkt sig att avveckla en del av sina många uppdrag inom Svenska kyrkan. Men omständigheterna gör att han blir kvar, som både kyrkoherde och kontraktsprost för Stranda-Handbörds kontrakt, i ytterligare ett par år.

- Jag hade tänkt avgå som kontraktsprost, men nu råkar vi stå inför en förändring som innebär att vi får en ny kontraktsindelning 2011. I det läget anser jag det olämpligt att avgå, säger Leif Norrgård som även i rollen som kyrkoherde i Döderhults församling har en anledning att avvakta med att gå i pension.

- Vi förbereder en sammanslagning då pastoratet i Kristdala ska överföras till Döderhult. Det sker den 1 januari 2010 och det bidrar i hög grad till att jag väljer att stanna kvar över sjösättningen av organisationen, säger han.

Vid sidan av sina ordinarie arbetsuppgifter är Leif Norrgård mycket engagerad på stiftsnivå. Han är bland annat ledamot av stiftsstyrelsen, dess arbetsutskott och ordförande i stiftets samrådsgrupp med länsstyrelserna.

- Jag har känt att jag måste trappa ned på något. Och med tanke på att mitt engagemang inom stiftet innebär att jag måste resa till Växjö ett par gånger i veckan, så känns det rätt att lämna de här uppdragen under nästa år, säger Leif Norrgård som prästvigdes 1968. Redan som ung ville han arbeta utomlands och efter en kort sejour på Visingsö flyttade han till Etiopien. När han tillsammans med familjen reste hem till Sverige 1972 var det meningen att han skulle återvända till sin utlandstjänst, men så blev det inte.

- Etiopiens kejsare störtades under tiden som vi var hemma. Och när det sedan blev dags att återvända avråddes vi från att åka, säger Leif Norrgård som till följd av statskuppen i landet på Afrikas horn aldrig kom att återvända till landet han annars hade räknat med att stanna i under en längre period.

Via prästtjänster i Nydala, Traryd och Bäckebo kom sedan han till Döderhult 1983. Därmed har han ytterligare en anledning att fira lite extra just i år.

- Det råkar bli två jubileer i år, jag har jobbat 40 år som präst och 25 år i Döderhult. Att det skulle bli så många år i Döderhult hade jag aldrig kunnat tänka mig när jag kom hit, säger Leif Norrgård, känd som både en duglig ledare och en av dem som bidragit till att Döderhult har ett mycket aktivt församlingsliv. Många hade säkert hoppats och kanske räknat med att Leif Norrgård skulle få en högre befattning inom kyrkan. För några sedan var han också högaktuell för tjänsten som biskop på Gotland.

- Jag tackade nej till nomineringen, främst av skälet att jag inte upplevde att det var min kallelse då. Dessutom hade jag inte fått med mig min fru, säger Leif som med åren blivit en av Oskarshamns mest kända personer. Han har också en sak gemensamt med den mest kända av alla oskarshamnare, nämligen Axel Döderhultarn Petersson.

- Vi råkar vara födda på samma dag och det är alltid lite roligt att framhålla med tanke på hur känd Döderhultarn är, säger han.