Norrlands ljus förde Ingemar till Norrland

Våra lokala jubilarer bor vanligtvis inom tidningens spridningsområde men Ingemar "Jason" Janson har hamnat långt över 100 mil från sin födelseplats i Applekulla, Kristdala, och bor sedan 16 år tillbaka på Seskarö i Haparanda kommun.

– Det är ljuset som får mig att stanna. Och alla trevliga människor, säger Ingemar "Jason" Janson som inte bara målar och ställer ut utan även är initiativtagare till Seskarö konstnärsklubb.

– Jag har gått flera konstnärskurser och på en kurs i Portugal träffade jag en dam som bodde här uppe, hon bjöd in mig och jag fastnade för platsen. Här är alltid ljust, ja, på vintern får man låta lamporna lysa hela dagen men på sommaren är ljuset fantastiskt.

Ingemar "Jason" Janson föddes och växte upp på släktgården i Applekulla – som numera ägs av nionde generationen – och han bestämde sig tidigt för att bruka jorden och bli hemmansägare. Men ödet ville annorlunda och han började arbeta på varvet i Oskarshamn. Efter en svår arbetsolycka som nästan slutade med amputation av ena armen, kom han in på Nordiska folkhögskolan i Kungälv och där upptäckte både han själv och omgivningen hans talang för det skrivna ordet. På folkhögskolan mötte han sin blivande hustru Margareta Morelius. Paret sökte och antogs till den helt nystartade journalistutbildningen i Göteborg.

Genom åren har "Jason", som blev hans signatur, arbetat som journalist och redaktör på bland annat Alingsås Tidning/Elfsborgs Läns Tidning, Nerikes Allehanda, Ny Tid och Hundsport.

– Jag startade också ett litet företag, Jason-Press AB, som producerade facktidningar för olika branscher. När jag flyttade till Seskarö blev jag redaktör för Seskarö-Bladet som fyller 100 år nästa år.

I början av 1960-talet arbetade "Jason" på Oskarshamns-Tidningen och minns tiden med visst vemod. Det var i den vevan som tidningen köptes av Barometern och "Jason" arbetade sista kvällen som Oskarshamns-Tidningen kom ut som självständig tidning.

– Det var gravöl på tidningen och fram på natten författade vi en dödsannons med oss själva som närmast sörjande. Men annonsen kom aldrig in, den censurerades av de makthavande i Kalmar.

För några år sedan drabbades han av stroke och tvingades avveckla sina engagemang som ordförande i klubbar och föreningar. Men målandet har han fortsatt med, även om handen ibland skakar irriterande mycket. Stroken gjorde också att han fick flytta från huset som han döpt efter barndomens Applekulla.

– Alla sa att det inte gick att plantera äppelträd här uppe men jag beställde härdiga träd från Ryssland och fick mina äpplen.

om OT:s sista natt som självständig tidning.