”Jag bevarar Lars i ljust minne och kommer sakna den fina kontakt vi haft”
Lars föddes i Kävlinge i Skåne och behöll sin skånska dialekt på ett fint sätt livet genom. Han vårdade också skånska traditioner som gåsamiddagar och umgänge med skåningar i förskingringen. Efter skolgång kom Lars in på den militära banan inom marinen där han tillbringade många år. Under denna tid ombord på olika marina enheter samt isbrytare fick han många goda vänner som han hade kontakt med långt upp i åren.
När han steg i land kom motorbranschen att bli hans stora intresse och levebröd. Otaliga bilmärken och dessutom traktorer har vid olika tillfällen betraktats som bäst. Det har varit allt ifrån Renault till Mercedes, Opel och många amerikanare samt dessutom traktorer inom British Leyland. Han har tjänat många av de mest framstående bilhandlarhusen i Sverige som Philipson, Holmgrens, Ekelunds med flera.
Det var när han var vd på Ekelunds i Oskarshamn i början av 1980-talet jag lärde känna Lars. Lennart Ekelund såg till att Lars fick kontakt med jaktintresserade vänner och i Bankeberg, och Stockhorva möttes vi för första gången. Vid den tiden hade Lars och Berit årligen rest till de svenska fjällen för ripjakt med sina goda vorsteh-hundar. Här i Småland gällde på 1980-talet att reducera en mycket stor älgstam vilket Lars gärna medverkade till.
Lars var hängiven rotarian och dess president under ett verksamhetsår och, om jag minns rätt, var han också distriktsguvernör ett år. Lars var vid sitt frånfälle den ende hedersmedlemmen i Oskarshamns Rotaryklubb och hade tilldelats utmärkelsen Paul Harris Fellow. Han var också marknadsgeneral för Tolvskillingsmarken ett år och kunde verkligen bära upp en uniform. Talets gåva var det heller inget fel på.
Under en rad av år var vi jaktkamrater i Gersebo och där fanns en tradition att starta jakten först på lördagen första älgjaktsveckan med många inbjudna gäster. Lars och Berit hyrde Sjöstugan på gården och upplät alltid densamma för vår stora gemensamma middag. Lars var också oförvitlig kassör i jaktlaget under ett flertal år och hans sinne för noggrannhet gjorde revisioner av bokföringen obehövliga.
Lars var och förblev en rakryggad, noggrann på gränsen till pedant, omtänksam vän som jag och vi alla uppskattade. Han var generös och skänkte på sin ålders höst många värdefulla saker ur sin jaktliga samling till oss i jaktlaget. När vi båda hängt in bössan i skåpet för gott brukade vi träffas för att tillsammans med våra fruar testa olika lunchställen under gemytliga former.
Ett nytt tomrum har uppstått när ännu en god vän och jaktkamrat lämnat oss för gott men jag bevarar Lars i ljust minne och kommer sakna den fina kontakt vi haft i många år.
Per Nordén
