”Åke har lämnat oss alla i sorg och saknad efter några års envis sjukdom”

Åke har lämnat oss alla i sorg och saknad efter några års envis sjukdom. Han föddes 1943 i Trekanten, Kalmar. Fadern, Verner Johansson, drev Trekantens Bobinfabrik. Familjens efternamn kom därifrån.

Åke började arbeta på fabriken som yngling och fick liksom alla anställda där kämpa hårt. Liksom för många andra motorintresserade grabbar blev motocross hans gren med tävlingar mot andra i området. Det Åke gick in för det gjorde han på riktigt.

Då det var dags för utbildning blev polisskolan hans val. Under merparten av hans yrkesverksamma tid har många bilförare, ibland kanske mot sin önskan, fått träffa honom som trafikpolis. Barnen kunde nog få klara sig utan sin skiftarbetande pappa många kvällar. Under slutet av sin tid som polis fick han dessutom som kriminalare arbeta med bland annat våldsdåd.

Intresset för skog och jakt fick honom att köpa en gård i Mossebo utanför Kalmar där han i lugn fick njuta av naturen. Senare fick han uppleva naturen i mindre skala vid sin kära kolonistuga på Södra området, liksom många glada gäster därute under ljumma kvällar.

Så mycket Åke hann med, även efter arbetslivet! Sportintresset var brett. Varje lördag var det spel på travet med kamrater. Hans stora Kalmar FF-hjärta gjorde honom till materialare på Fredriksskans till stöd för våra röda bröder. Och golfen blev Åkes stora intresse. Många vänner minns rundorna tillsammans med honom hemma i Kalmar och under de många resorna utomlands med stor glädje.

Motorintresset förde Åke till att ta ansvaret för Kalmar Fordonsveteraners bilträffar vid Folkets park i Kalmar. Många var de Kalmarbor som tillsammans med kändisar visade sin uppskattning av de dagarna.

Cancern kämpade Åke envist emot under fem långa år. De tröttande cellgiftsresorna till Linköping var tuffa men han höll ut. Sina golfvänner släppte han inte fastän han själv inte längre kunde svinga klubban. Det blev korta besök under våra fikapauser för en uppskattad pratstund med oss alla.

Till slut förlorades kampen och han for, som vi sade förr, till de sälla jaktmarkerna. Kanske Åke ibland kommer seglande som en albatross över oss när vi i sol och regn och blåst går våra rundor, nu utan honom.

Vi är tacksamma för Åkes vänskap!

Kenth Jeansson och alla Åkes golfkamrater