Bättre arbetsvillkor kan lösa personalkrisen

År efter år talar landstingspolitikerna om hur de ska lösa rekryteringsproblemen. År efter år, med något enstaka undantag, stiger kostnaden för inhyrd personal.

På sjukhus och vårdcentraler följer personalen vad som händer. Vad anser då sjuksköterskorna själva att sjukvårdsledningen ska göra för att göra sjukhus och vårdcentraler i länet mer attraktiva som arbetsplatser.

Barometern-OT stämde träff med fyra sjuksköterskor. Patricia Andersen, specialistsjuksköterska på geriatriken på länssjukhuset i Kalmar, Momme Meister, kommunsjuksköterska i Vimmerby, Pernilla Petersson, sjuksköterska som nu arbetar heltid åt Vårdförbundet i länet, och Johanna Andersson, sjuksköterska på länssjukhusets resursenhet.

Vad är nyckeln för att locka nya sjuksköterskor till vården i länet?

– Det handlar i grunden om två huvudfrågor, våra arbetstider och lönenivåerna. Nu har landstinget infört rotationsscheman, de allra flesta har scheman med dag-, kvälls-, helg- och nattpass. Det finns självklart de som är nöjda med sina rotationsscheman men väldigt många far illa. Att kombinera så många arbetstider är helt enkelt inte hälsosamt, säger Pernilla Petersson.

– Vad många av oss efterlyser, vi pratar ofta om detta med våra chefer, är att satsa på individanpassade arbetstider. Självklart kan inte alla få precis som de vill hela tiden men bara att känna att man verkligen kan påverka sina arbetstider vore ett stort steg i rätt riktning, fyller Johanna Andersson i.

Just att inte kunna påverka sin arbetssituation, att tvingas jobba natt även om det ställer till problem i privatlivet och att ständigt känna att man inte hinner med, inte räcker till på grund av dålig bemanning sliter hårt på sjukvårdspersonalen.

– Man känner sig helt hjälplös och väldigt frustrerad. Men nu är verkligheten så tuff att om inte arbetsgivaren börjar göra något åt problemet kommer problemen att bli ännu större. Jag jobbar själv som handledare åt nyutexaminerade sjuksköterskor, tyvärr är verkligheten i dag den att när de göra sin praktik är det inte sällan så att de helt enkelt ångrar sitt yrkesval och väljer något annat än sjukvården. Den verklighet de får inblick i under praktiken vill de inte arbeta i, förklarar Patricia Andersen.

– Jag har själv valt att arbeta i resursenheten för att få prova på olika delar av sjukvården. Men jag är bara 25 år och redan nu tvivlar jag ofta, kommer jag att orka arbeta här i 40 år till. Den arbetsmiljö och de löner vi har får mig att tvivla, fortsätter Johanna Andersson.

För de fyra sjuksköterskor Barometern-OT träffar råder det inga tvivel. Läget inom sjukvården är akut. Ska landstinget både kunna lösa sina rekryteringsproblem och behålla den personal de har krävs förändringar.

– Vi ser ju redan nu hur fler och fler sjuksköterskor väljer att ta en kommunal anställning. Detta trots att arbetsuppgifterna där inte sällan innebär att de får använda hela sin kompetens. Men betydligt högre löner och mycket bättra scheman och arbetsvillkor är viktigare, konstaterar Momme Meister.

Vad ska landstingsledningen göra?

– De här problemen handlar ju både om beslut på lokal nivå och om övergripande satsningar. Kunde regeringen öronmärka pengar till höjda lärarlöner kan absolut göra samma sak inom sjukvården, våra löner måste höjas, rejält. En höjning med 4 000 - 5 000 kronor i månaden för alla, inte bara vid nyanställningar är inte ett orimligt krav. Sedan handlar det om det vi diskuterat nu, arbetstider och arbetsmiljö måste förbättras. Landstinget har tillsammans med fackliga organisationer börjat prata om Hälsosamma arbetstider, det är ett första steg i rätt riktning men mycket mer måste ske väldigt snabbt, säger Pernilla Petersson.