Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vindkraftverken låter som mest när vinden är svag

Vindkraft
”Vindkraftverken hörs alltså som mest när vinden är svag. När det vanliga fenomenet inversion förstärker ljuden i skymningen och på natten gäller detta i än högre grad. Då förstärks ljudet med 6 - 14 db på avstånd över 400 meter.”
Det är hög tid att se över och skriva om regelverket för vindkraftsetableringar. Dagens rekommendationer är 20 år gamla och stämmer inte överens med verkligheten, skriver dagens debattör
Det är hög tid att se över och skriva om regelverket för vindkraftsetableringar. Dagens rekommendationer är 20 år gamla och stämmer inte överens med verkligheten, skriver dagens debattör
Foto: Anders Johansson
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

I de samrådsunderlag som Eurowind tagit fram för såväl Gräsgärde som Högehult vindkraftspark kan man läsa: “I områden med mycket växtlighet skapas ett bakgrundsljud när det blåser vilket ofta dominerar ljudbilden. Vindkraftverk låter som mest när vinden är stark. Samtidigt skapar starka vindar större bakgrundsljud.” (s.21).

Detta är missvisande!

Markvinden, mätt 10 meter över marken, bestämmer bakgrundsljudet. Vinden vid navhöjd bestämmer effekt och ljudbild. Den logaritmiska vindprofilen används av yrkesfolk för att kalkylera vindhastigheten på olika höjd utifrån ett känt värde på en viss höjd. En tumregel är att vindkraftverken går för full effekt när det blåser 10 m/s (+ - 0,5 m/s) vid navhöjd.

Vilken markvind ger då en navvind på 10 m/s enligt vindprofilen? För äldre verk med 50 meter navhöjd är markvinden då 8 m/s. För Brotorpsparken i Mönsterås kommun med 132 m navhöjd ger vindprofilen en markvind på 5,8 m/s. För de båda planerade parkerna i Kalmar och Nybro kommuner med 166 m i navhöjd blir det en markvind på 5 m/s. 5 m/s ger inte tillräckligt bakgrundsljud för att störa ut kraftverksljuden. Och beroende på väderförhållanden kan kraftverken gå för fullt vid betydligt lägre markvind.

Carl Gustaf Olofsson, granne med Brotorpsparken.
Carl Gustaf Olofsson, granne med Brotorpsparken.
Foto: arkivbild
Om Kalmar och Nybro kommuner, länsstyrelsen och Eurowind förstår problematiken så ska man lämna de 20 år gamla rekommendationerna.
Carl Gustaf Olofsson, granne med Brotorpsparken.

Uppgiften om byvind i SMHI:s rapporter ger en god uppfattning om vilken vind verken jobbar med. Denna tumregel fick vi från Arise Windpower apropå ljudproblematiken i anslutning till Brotorpsparken. SMHI:s uppgifter om medelvind respektive byvind kan skilja sig upp till 7 m/s. Detta antyder också att vindprofilens värden inte är exakta.

Vindkraftverken hörs alltså som mest när vinden är svag. När det vanliga fenomenet inversion förstärker ljuden i skymningen och på natten gäller detta i än högre grad. Då förstärks ljudet med 6 - 14 db på avstånd över 400 meter enligt en svensk forskningsrapport från 2014.

Gällande regler för ljudmätning vid vindkraftverk finns i Naturvårdsverkets skrift Elforsk 98 från 1998. Rekommendationen för efterkontroll är att ljudet ska mätas när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Vindkraftverken hade 1998 en navhöjd runt 50 m. När denna mätregel tillämpas på moderna höga kraftverk innebär det att man helt missar att mäta ljudbilden när verken hörs som mest för de kringboende.

Om Kalmar och Nybro kommuner, länsstyrelsen och Eurowind förstår problematiken så ska man lämna de 20 år gamla rekommendationerna och i samspel med Naturvårdsverket aktivt bidra till utvecklingen av ett regelverk för ljudmätning som är anpassat till de moderna vindkraftverken. Och som håller för fortsatt teknikutveckling.

Jag föreslår också att en del av ersättningen från Eurowind till berörda markägare ska gå till boende i närområdet. Antingen som en kollektiv bygdepenning för utveckling av det lokala samhället eller privat till de enskilda husägarna. Helst både och! En del ska kompensera för den värdeminskning på mellan 10 och 20 procent som drabbar hus inom 2 kilometer från vindkraftverk. Detta har man noterat i Danmark och Tyskland. En andra del ska kompensera för att det blir betydligt färre tysta kvällar i trädgården och i skogen.

Med dessa båda förslag kan Kalmar och Nybro kommuner, länsstyrelsen i Kalmar och Eurowind bli trendsättare för den fortsatta utbyggnaden av vindkraft. Vi kommer att behöva varenda kw av fossilfri el. Dessutom gör man det svårare för populistiska krafter att slår mynt av okunnighet om ljudproblematiken och ett i grunden feodalt ersättningssystem, där endast markägare får ersättning och de som kanske berörs mest inte får ett öre. Det är både demokratiskt och ansvarsfullt, såväl visavi närboende som Sveriges långsiktiga energiförsörjning.

Det är olyckligt att nya vindparker planeras utifrån ett föråldrat regelverk och med ett ersättningssystem som utesluter många berörda.

Carl Gustaf Olofsson, granne med Brotorpsparken.

Läs mer