GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Vi måste diskutera Sveaskogs framfart i Oskarshamn”

Skogspolitik
”För ett par år sedan köpte statliga Sveaskog drygt 300 hektar bondeskog väster om Eckern, en halvmil utanför Oskarshamns tätort. Merparten var gammelskog och flera av de ståtliga tallarna växte redan när Axel R Petersson, mer känd som Döderhultarn, föddes 1868.”
Debatt • Publicerad 29 april 2022
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
"Döderhultarns gammelskogar är borta för alltid, men Sveaskog vill hugga ännu mer i samma område. På tur står ytterligare 50 hektar bondeskog i ett kuperat landskap med häll- och våtmarker.”
"Döderhultarns gammelskogar är borta för alltid, men Sveaskog vill hugga ännu mer i samma område. På tur står ytterligare 50 hektar bondeskog i ett kuperat landskap med häll- och våtmarker.”Foto: Fredrik Sandberg / TT

Här, i det som nyligen var en av de större gammelskogarna i östra Småland, växte han upp. Sveaskog hävdar gärna att man är ett föredöme för svenskt skogsbruk. I så fall hade det naturliga varit att spara skogen, men det gjorde man inte. Idag ligger därför Döderhultarns barndomshem granne med ett jättehygge på över 70 hektar.

Sveaskog är den största markägaren i Oskarshamns kommun. Bolagets innehav på runt 10 000 hektar innebär att man påverkar kommunens natur och miljö på landskapsnivå. Och det syns. Våra statliga skogar kännetecknas av allt fler stora kalhyggen och en kraftig obalans mellan ung och äldre skog. I Oskarshamn är över 80 procent av Sveaskogs skogar yngre än 60 år och mindre än tio procent är över hundra år.

Det blir allt vanligare att tallskogar avverkas strax efter 60 år, när målbilden för ett par årtionden sedan inte sällan var det dubbla. Allt mer av den äldre skogen ersätts med fula hyggen, täta planteringar och mörka ungskogar. Samtidigt försvinner allt mer av de glesa äldre bär- och svampskogarna, som vi medborgare och delägare i Sveaskog gillar mest.

Fågelskådningens dag vid Målsjön utanför Kristdala.Jan Brenander.
Fågelskådningens dag vid Målsjön utanför Kristdala.Jan Brenander.Foto: Roger Carlsson
”Men skogarna väster om Eckern är även en värdefull pusselbit för att utveckla friluftsliv, besöksnäring och bidra till en levande landsbygd. Ostkustleden är redan på plats, och det som är kvar av Döderhultarns skogar kan knyta ihop tätortens västra delar med befintliga naturreservat och Stensjö bys kulturreservat. Med hjälp av fler vandrings- och cykelleder kan ett klimatsmart och attraktivt besöksmål skapas.”
Jan Brenander, Oskarshamnsbygdens Fågelklubb.

Sveaskog lovordar sig själv med att bolaget sparar 20 procent av skogen till naturvård. Men förra sommaren avslöjade TV4 att bolaget även räknar in andras skogar, för att målen ska nås. I höstas visade en kontrollräkning att Sveaskog har skrotat tidigare löften på nästan 10 000 hektar här i södra Sverige. Fusket sker även här i östra Småland. Underlagen, som berör Oskarshamns kommun, visar att Sveaskog har inkluderat över 300 hektar skog i tre naturreservat som sedan länge ägs av Naturvårdsverket. Bakom avverkningen av bondeskogen väster om Eckern skymtar ett storskaligt systematiskt naturvårdsbedrägeri.

Döderhultarns gammelskogar är borta för alltid, men Sveaskog vill hugga ännu mer i samma område. På tur står ytterligare 50 hektar bondeskog i ett kuperat landskap med häll- och våtmarker. Här finns tjäder och talltita som missgynnas av dagens skogsbruk, boträd för flera arter fladdermöss och sällsynta mossor och lavar. Vidare riskerar en populär etapp av ostkustleden att till stor del hamna på kalhyggen. Nya avverkningar på sluttningarna ner mot Eckern riskerar dessutom att försämra kvaliteten på kommunens reservvattentäkt.

Därtill har dessa skogar andra värden. Särskilt att värna den biologiska mångfalden i en kommun där bara tre procent av den produktiva skogen är formellt skyddad. Och som kolsänka för att klara Parisavtalets klimatmål, utifrån vetskapen att extraordinära insatser måste göras de närmaste tio åren. Men skogarna väster om Eckern är även en värdefull pusselbit för att utveckla friluftsliv, besöksnäring och bidra till en levande landsbygd. Ostkustleden är redan på plats, och det som är kvar av Döderhultarns skogar kan knyta ihop tätortens västra delar med befintliga naturreservat och Stensjö bys kulturreservat. Med hjälp av fler vandrings- och cykelleder kan ett klimatsmart och attraktivt besöksmål skapas.

Ett nytt reservat väster om Eckern skulle värna biologisk mångfald, gynna lokalbefolkningens rekreation och främja besöksnäringen. Helt enkelt ett bättre alternativ, som tjänar oss kommuninvånare och landsbygden bättre än fler hyggen längs Eckern. Därför hoppas vi att fler organisationer, medborgare och politiska företrädare vill diskutera hur de sista spillrorna av Döderhultarns gammelskog ska skyddas. Ett statligt bolag ska inte fiffla med naturvården och gemensamma skogar ska inte bara vara en råvaruresurs för industrin.

Därtill är de för viktiga.

Jan Brenander, Oskarshamnsbygdens Fågelklubb

Gunnar Westling, Klimatgruppen i Oskarshamn

Eva Hagman, granne till Eckern

Ragnar Arvidsson, granne till Eckern

Kajsa och Rickard Hagström, granne till Eckern

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Barometern och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.