"Vi har råd med en statsbudget för välfärd, klimatomställning och full sysselsättning”
Grunden är en ny ekonomisk politik för uppbyggnad av en fungerande och jämlikhetsskapande välfärd kombinerat med storskaliga investeringar i grön omställning och infrastruktur.
Reformbudgeten, som är fullt finansierad i alla delar, utgör en konkretisering av flera av de reformförslag som drivs av arbetarekommuner och S-distrikt i hela landet inför den socialdemokratiska partikongressen i november 2021.
”Våra satsningar gör att kommuner och regioner får långsiktiga tillskott på över 30 miljarder kronor i direkta bidrag genom utjämningssystemet och över 50 miljarder i ökade skatteintäkter redan 2022.”Selma Atac, reformisterna
Reformisternas reformbudget innebär:
# Att en stor del av alliansregeringens nedskärningar i välfärden 2006-2014 åtgärdas. Våra satsningar gör att kommuner och regioner får långsiktiga tillskott på över 30 miljarder kronor i direkta bidrag genom utjämningssystemet och över 50 miljarder i ökade skatteintäkter redan 2022. Utöver det tillkommer en generell indexering av statsbidrag till kommuner och regioner – totalt 84 miljarder i permanenta tillskott till regioner och kommuner. Den ökade sysselsättningen i offentlig sektor sänker arbetslösheten rejält och höjer välfärdens kvalitet väsentligt.
# Att en tydligt progressiv fördelningspolitik genomförs, där låginkomsttagare är de stora vinnarna både i procent och i kronor och ören. På tre år beräknas Reformbudgeten bidra till att minska de ekonomiska klyftorna i landet med cirka 13,5 procent. Bland annat visar budgeten hur ett omfattande pensionslyft på 31 miljarder och gratis tandvård kan finansieras, hur a-kassa och sjukersättning permanent kan stärkas och barnbidragen höjas.
Dessa åtgärder i kombination med en röd skatteväxling, där jobbskatteavdragen ersätts av ett rättviseavdrag, innebär att Reformbudgeten är helt i linje med rekommendationer från exempelvis OECD och IMF om att inkomstklyftorna bör minskas för att stärka folkhälsa, produktivitet och välfärd, och därigenom demokratin som sådan.
# Att En grön ny giv för Sverige genomförs: ett kraftfullt reformpaket för en modern, grön näringslivspolitik och en rättvis grön omställning i linje med Parisavtalets mål och med sikte på fossilfrihet och netto nollutsläpp år 2035. Satsningen är inte bara nödvändig för att rädda klimatet. Den kommer också att ge jobb och stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.
# Att det finanspolitiska ramverket moderniseras och likt kommuner och regioner tillåter staten att skilja drifts- och investeringskostnader från varandra. Idag tvingas politiken till ekonomiskt och samhälleligt skadliga prioriteringar mellan välfärdens kostnader och nödvändiga investeringar. Åtskillnaden gör det tydligt att Reformisternas Reformbudget inte finansierar driftskostnader, såsom välfärdssatsningar och pensionshöjningar, med lånade pengar.
# Att Sverige får en verkligt ansvarsfull finanspolitik. Reformbudgeten innebär en långsiktig upplåning på 1,5 procent av BNP för finansiering av investeringsbudgeten. Det ger gott ekonomiskt utrymme för ytterligare satsningar, inte minst på försvar, polis, personlig assistans och kulturpolitik.
Det ger också utrymme för ytterligare upplåning för investeringar med god marginal till underskottsgränsen inom EU:s tidigare stabilitets- och tillväxtpakt, samtidigt som det håller den offentliga sektorns bruttoupplåning stabil som andel av BNP och långt under det nuvarande europeiska ramverkets rekommenderade gräns. Reformbudgetens expansiva finanspolitik skulle dessutom utgöra ett avgörande steg mot full sysselsättning i Sverige genom att ekonomin utnyttjas till sin fulla potential istället för att gå på sparlåga.
Socialdemokrater och reformister i Kalmar län:
Selma Atac, Peter Strand, Margaretha Lööf-Johansson, Julius Winberg Sääf, Kåre Holgersson, Yvonne Wolski, Magnus Persson, Mattias Nilsson, Stig Augustsson och Krister Mattsson.
