”Utveckla Kalmars räddningsvärn”
Vi har också sett gång på gång hur frivilligkrafter kan vara en stor resurs då vårt samhälle utsatts för olika utmaningar. Räddningsvärnets låga tröskel utan krav på inställelsetid tror jag kan locka många att ställa upp i räddningstjänsten och precis som våra deltidsbrandmän bidra med ovärderlig lokalkännedom och kontakter då de engageras.
Ett räddningsvärn innebär att personalen är frivilligt anställda och inte har krav på inställelsetid. De ska alltså inte förväxlas med hel- eller deltidsbrandmän. De får heller ingen ersättning vid beredskap utan endast då de arbetar vid en insats. Normalt fungerar räddningsvärnet som en extra resurs vid stora påfrestningar och längre insatser och är underställda den kommunala räddningstjänsten. Vilka uppgifter räddningsvärnet ska lösa bestämmer kommunen.
”Ett räddningsvärn innebär att personalen är frivilligt anställda och inte har krav på inställelsetid. De ska alltså inte förväxlas med hel- eller deltidsbrandmän.”Carl-Henrik Sölvinger (L), oppositionsråd
I Kalmar har det lilla räddningsvärn som finns använts som stöd vid skogsbränder. Ingen aktiv rekrytering pågår till räddningsvärnet då inga särskilda medel finns avsatta. En gång årligen kallas de frivilliga till en dags utbildning.
Kalmar har haft större skogsbränder t.ex. 2009 utanför Påryd då 10 räddningstjänster arbetade i 8 dagar för att få branden under kontroll. Mindre skogsbränder förekommer årligen där resurser behövs .
Tidigare utredningar har visat att Kalmars räddningstjänst är tillräcklig och likvärdig. Den ansågs också effektiv och rätt organiserad vid ett normalläge. Det är dock vid högre belastning som räddningstjänsten själva flaggat för att de har svårare att klara sitt uppdrag.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i november 2019 konstaterat att räddningsvärnen behöver bli fler. De konstaterar också att förutom skogsbränder så är översvämningar och oljeutsläpp, situationer där kommunala räddningstjänster inte haft tillräcklig beredskap. Kalmar stad är dessutom ett av de 25 områden i Sverige som av MSB har utsetts till särskilda områden med betydande översvämningsrisk. Att vi har en oljehamn är känt. Behovet av fler räddningsvärn förstärks enligt MSB av klimatförändringar och ett förändrat säkerhetspolitiskt läge.
Ett utvecklat räddningsvärn ska inte ses som ett hot mot våra deltidskårer. De har ett helt annat uppdrag med krav på inställelsetid. Deltidskårerna är ovärderliga i att upprätthålla vettiga insatstider i hela vår kommun. Jag tror istället att ett utvecklat räddningsvärn skulle kunna fungera som en rekryteringsbas för våra hel- och deltidskårer i kommunen. För medlemmar av ett räddningsvärn vore inte steget inte lika stort att ta anställning i till exempel en deltidskår och räddningstjänsten skulle ha möjligheter att informera om möjligheten att arbeta i andra delar av räddningstjänsten.
Liberalerna har med anledning av ovanstående lämnat in en motion till kommunfullmäktige där vi föreslår att det utreds hur ett räddningsvärn skulle kunna bidra till ett växande Kalmars beredskap och förmåga att klara stora och långdragna insatser. I kriser är det viktigt att vi ställer upp för varandra, och kommunen bör göra det så enkelt som möjligt för fler att göra en insats.
Carl-Henrik Sölvinger (L), oppositionsråd
