"Riskskatten ökar kostnaden för vår välfärd”
Låt oss försöka förklara hur och varför den är dåligt konstruerad utifrån ett välfärdsperspektiv.
Kommuninvest är kommuners och regioners egen ”bank” som utan vinstintresse och utifrån en solidarisk borgen lånar ut pengar för att finansiera vår gemensamma välfärd. Tyvärr är regeringens förslag allt annat än väl genomtänkt. Där har det i dagsläget inte gjorts något undantag för Kommuninvest. Det innebär att det inte bara är affärsbanker som drabbas, utan även kommunsektorn och dess möjligheter att finansiera välfärden.
Totalt innebär skatten ökade kostnader för Kommuninvest, och därmed för kommuner och regioner, på cirka 255 miljoner kr för 2022. Detta i ett läge då investeringsbehoven är större än på mycket länge – i exempelvis förskolor, skolor, äldreboenden, vårdcentraler och sjukhus.
”Det är nu oerhört viktigt att regeringen fullt ut levererar på riksdagens beslut. Detta var i grunden ett dåligt förslag från regeringen. Nu är det dags att göra om och göra rätt. Kommunsektorn ska inte beskattas från 2023 – och kommunsektorn ska kompenseras fram till dess”Hanne Lindqvist (M), oppositionsråd Kalmar, suppleant Kommuninvests styrelse.
Skatten innebär inte bara en ordentlig ekonomisk smäll, utan har även andra negativa effekter. Förutom att Kommuninvest lånar ut pengar för att finansiera investeringar så bidrar man också till en hållbar utveckling. Kommuninvest erbjuder både gröna lån och lån för social hållbarhet som ger lägre ränta om investeringen passar in i de kriterierna. Det här är ett bra sätt att motivera det offentliga att ta mer hänsyn till miljö och hållbar utveckling när man gör investeringar i välfärden.
Kommuninvest står idag också för mycket forskning och kunskap som kommuner och regioner får del av. Ett område handlar om effektivitet och ekonomistyrning. Vi brinner personligen för att kommunsektorn ska moderniseras och hanteras mer effektivt så att den här verksamheten riskerar att decimeras tycker vi är väldigt allvarligt.
Riksdagen fattade för någon vecka sedan beslut om riskskatten. Man godkände visserligen skatten som sådan, men gav i ett tillkännagivande regeringen bakläxa när det gäller Kommuninvest och kommunsektorn. Riksdagen anser att regeringen senast 1 oktober 2022 ska återkomma med ett förslag som innebär att kommunal samverkan genom Kommuninvest inte längre omfattas av skatten från 1 januari 2023.
Riksdagen anser även att regeringen snarast ska återkomma med ett förslag om att kompensera kommunsektorn för de extrakostnader som en tillfällig beskattning av Kommuninvest för med sig.
Det är nu oerhört viktigt att regeringen fullt ut levererar på riksdagens beslut. Detta var i grunden ett dåligt förslag från regeringen. Nu är det dags att göra om och göra rätt. Kommunsektorn ska inte beskattas från 2023 – och kommunsektorn ska kompenseras fram till dess.
Det är ju fler skatter som regeringen flaggar för som riskerar att få stora effekter i vårt samhälle, fastighetsskatten inte minst. Riskskatten får dock en solidariskt extremt dålig effekt på hela kommunsektorn. Det är beklagligt för Sverige. Nu måste felet rättas till!
Hanne Lindqvist (M), oppositionsråd Kalmar, suppleant Kommuninvests styrelse.
Anders Johansson (C), kommunstyrelsens ordförande Mönsterås, suppleant Kommuninvests styrelse.
