Annons

”Politiskt okunnigt om folkbildningens roll”

Folkbildning
Sveriges Lärare, som organiserar majoriteten av lärarna på Sveriges 156 folkhögskolor, följer debatten runt om i landet kring den verksamhet vi har att verka i och vi som arbetar i folkhögskolan får allt svårare att känna igen oss i det som beskrivs av människor utifrån, men även från dem som politiskt ska representera vår utbildningsform.
Debatt • Publicerad 19 januari 2024
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Därför är det anmärkningsvärt att moderater så lättvindigt viftar bort allt som inte är yrkesutbildningsmärkt och nedsättande uttalar sig om folkbildningsorganisationers kursutbud.”
”Därför är det anmärkningsvärt att moderater så lättvindigt viftar bort allt som inte är yrkesutbildningsmärkt och nedsättande uttalar sig om folkbildningsorganisationers kursutbud.”Foto: Emma Arenius

I ett debattinlägg i Barometern den 11 januari 2024 uttalar sig de moderata politikerna Carl Dahlin och Robin Hanzl, ledamöter i Folkhögskolestyrelsen i Region Kalmar Län, i högst raljerande ordalag om folkbildningen. Retoriken som tycks vara hämtad från regeringens stödpartis olika forum reducerar all utbildning i Sverige till att endast relatera till arbetsmarknaden, övrigt reduceras till ”hobbies”.

Att som representanter för huvudmannen för Region Kalmar läns fyra folkhögskolor göra så svepande generaliseringar visar på en okunskap om folkbildningens roll, både historiskt och sett till dess uppdrag. Folkbildningen är en del av ett samhällsbygge, som syftar till att bilda och stärka varje enskild individ till ett aktivt medborgarskap.

Annons

Vägen dit ringlar sig fram, såväl genom ett arbete, som via personliga intressen. Folkbildningen ska ha en bredd och innefatta både yrkesutbildningar och särskilda kurser, exempelvis med kulturell eller idrottslig inriktning. Oavsett vilket ser vi att varje investerad skattekrona betalar sig flerfaldigt genom att våra kursdeltagare kommer ut på andra sidan som aktiva medborgare med en stolthet över att vara en del av samhället och därmed villiga att ta ansvar.

Det om något är en svensk tradition som sedan mitten av 1800-talet skapat det Sverige vi har nu. Tyvärr monteras denna infrastruktur ned i takt med minskat stöd till folkbildning och föreningsliv. Representanter för regeringspartierna pratar gärna om att det minsann satsas 100 miljoner per på folkhögskolan de kommande åren.

Det blir inte mycket fördelat på landets 156 folkhögskolor och fyller inte de hål som grävts på varje skola de senaste åren med ett statsbidrag som i princip legat fast utan hänsyn till vare sig inflation eller löneökningar, vilket är fallet även för kommande år. Hur mycket blir kvar i slutändan?

Under 2023 tvingades över 200 lärare sluta på landets folkhögskolor vilket sin tur förhindrade 3000 individers chanser att i en lågkonjunktur ställa om sina liv och för många av dessa möjligheten att bryta ett utanförskap. Moderaterna är också, både som parti och genom sitt studieförbund Medborgarskolan, en del av de folkrörelser som byggt landet.

Därför är det anmärkningsvärt att moderater så lättvindigt viftar bort allt som inte är yrkesutbildningsmärkt och nedsättande uttalar sig om folkbildningsorganisationers kursutbud. Har ni ett politiskt uppdrag att sitta i folkhögskolestyrelsen bör ni visa på att ni förstår uppdraget och kan dess historia.

Om ni inte kommit dit än har ni en bildningsresa att göra, varför inte med stöd av Medborgarskolan, som förutom kurser inom hantverk och matlagning även erbjuder kurser i ekonomi och samhälle?

Styrelsen Sveriges Lärare Folkhögskola genom ordförande:

Tomas Rosengren

Annons
Annons
Annons
Annons