”Politiker – era väljare vill se klimatverkstad”
Undersökningen visar också att svenskarnas oro över klimatet har ökat och att så många som sju av tio vill att politikerna ska göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna. Det är inte orimligt att tro att den stigande oron hänger ihop med att Sverige och världen har sett många värmerekord och annat extremväder den senaste tiden. Det är helt enkelt svårt att blunda för effekterna av ett varmare klimat.
Den globala uppvärmningen är fortsatt i toppskiktet av de samhällsföreteelser som svenskarna oroar sig för mest, trots en omvärld fylld med krig och militära konflikter, ekonomisk nedgång och en våldsvåg med ökad organiserad kriminalitet. De topp tre samhällsföreteelser som svensken oroar sig för främst är krig (68 procent), klimatförändringar (50 procent) och organiserad brottslighet (47 procent).
Klimatbarometern visar att mer än hälften tänker på klimatet varje vecka eller oftare. Det kan säkert kopplas till att många märker klimatförändringarna i sin vardag. Sex av tio upplever mer extremt väder idag än för sju år sedan (54 procent år 2017 mot 63 procent år 2024).
Det kanske inte är konstigt med bakgrund av katastrofskörden förra sommaren, där vi först fick torka, och sedan massor av regn som förstörde stora delar av den. Eller de massiva översvämningar som Skåne led av i början av året. År 2023 var det varmaste året som någonsin uppmätts globalt.
Men många agerar på egen hand. Sex av tio har förändrat sitt beteende till att leva mer klimatsmart, enligt WWFs undersökning. En grupp som sticker ut när det gäller att leva klimatsmart är unga kvinnor. 54 procent av dem har under det senaste året valt mer hållbar mat (mot rikssnittet 37 procent).
Klimatbarometern visar att fler har sett förändringar i flora och fauna (27 procent år 2017 mot 44 procent år 2024), som en effekt av klimatförändringarna. Stoppar vi inte klimatkrisen har vi bara sett början.
Den globala uppvärmningen kan bli dödsstöten för vår svenska fjällräv, som är anpassad till ett arktiskt klimat. Vikaresälen föder sina kutar på isen och riskerar att deras ungar drunknar när isen blir allt tunnare. Flyttfåglarnas överlevnad hotas, när de hamnar i otakt med tillgång på insekter och sin häckningssäsong.
Tyvärr står vi nu inför dubbla kriser: klimatkrisen och den snabba förlusten av biologisk mångfald. På bara 50 år har i snitt populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med nästan 70 procent. Vi måste minska vårt avtryck på planeten.
Samtidigt ser vi just nu en politisk ovilja att lösa klimatkrisen. Här måste politikerna tänka om, ifall de vill lyssna på sina väljare. Det är vårt ansvar för kommande generationer att agera.
Kimia Kazempour, WWF Sweden Youth
Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
