Perfekt för scenkonst

Byteatern in i centrala lokaler i Kalmar. En utmärkt och realistisk idé som Johan Persson nu håller på att schabbla bort. Kulturen sätter han i väntläge.

I somras presenterades i denna tidning en idé om att brandstationen kan återanvändas till ett scenkonsthus för Byteatern, kulturskolan och Monokrom.

Nya funktioner i gamla byggnader är vi ju bra på sen länge i Kalmar. Läsekretsens reaktioner var också påfallande positiva. Kommunledningen lät därefter undersöka om det fanns möjligheter att inrymma ett antal sceniska kulturaktiviteter i byggnaden – med sina olika krav på takhöjder och ytor. Nu finns svaret: det går!

Ombyggnaden beräknas vara kostnadseffektiv och ha en röd tråd av samverkan, publikmix, och ett Kalmar-/Kalmar länsperspektiv.

Samverkan mellan alla kreativa aktörer kommer också att generera nya upplevelser som utvecklar regionen. Ett rikt kulturliv behöver vi alla för ett må bra helt enkelt, men det är viktigt också för att attrahera kvalificerade människor att söka tjänster i företag, inom sjukvåden och på universitetet.

Detta uppmärksammas i en lång rad kommuner som med facit i hand gjort lönsamma kultursatsningar. Kalmar kommun försöker bygga bort brister och satsa där utvecklingspotentialen är störst genom fler bostäder, bättre infrastuktur som vidgar arbetsmarknaden och försöka motsvara de förväntningar som ställs på en universitetsstad, inte minst på en godtagbar nivå av kulturutbud. Sammantaget stavas det: Attraktivitet.

När det gäller regionens möjligheter att nå ut med en kultursatsning är förutsättningarna särdeles goda. Kalmar läns teater Byteatern får högsta betyg av sin uppdragsgivare, regionförbundet och har publikbeläggning på 95 procent. Teaterns pedagogiska verksamhet har nationell status. Sedan lång tid är det täta samarbeten med Regionteatern Blekinge-Kronoberg. Tillsammans med Linnéuniversitetet sker forskningsprojekt. I regionen finns också Camerata Nordica med flera stora internationella projekt. Det kulturella innehållet på våra unika arenor, Kalmar slott, Kvarnholmen och hela Öland med flera kan genom digitala medier erbjudas en publik över hela världen. Det handlar om de nya interaktiva möjligheterna som nyttjas av en allt mer selektiv publik.

I de kommuner där kulturen får ta höjd följer också bevisligen framgång. I perspektivet av en förestående regionförstoring bör ”Kalmar i kanten” få en speciell lyskraft som bara kulturen kan låna ut.

Inom stadsplaneringen talar man lyriskt om gamla brandstationen som en ny signatur-/symbolbyggnad där man kan bevarar ädla fasader och kombinera eventuell tillbyggnad med modern arkitektur. Platsen framför byggnaden blir en teaterterrass med vattenspegling och kvällssol.

Helt i överensstämmelse med den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen får Sveaplansområdet en ny central roll; en publik mittpunkt med Larmgatan som axel, där Gotamediahuset och kanalerna får spela med och nya broar skapar nya sammanhang, alltså långt ifrån den trafikuppgift som Sveaplan huvudsakligen har idag. Ett scenkonsthus i gamla brandstationen hamnar alltså mitt i det framtida Kalmar.

En anmärkningsvärt vacker byggnad på stadens bästa läge kan bli en högintressant mötesplats; den enes publik blir den andres, Kalmarbor möter länsbor som möter universitetsfolk som möter nysvenskar som möter ungdomar som möter... och så vidare.

Finns det något som hindrar oss i Kalmarregionen att dra fördel av det som en lång rad av kommuner redan insett? Det dyker alltid upp intressenter då olika projekt på centrala lägen blir möjliga att realisera. Men behövs ytterligare butiker i en överetablerad stadskärna, eller bostäder just här? Butiker och bostäder begränsar; de kommer att släcka och stänga en central plats i framtida Kalmar, medan en byggnad fylld av kultur öppnar och välkomnar, till Kvarnholmen, till Kalmar, till regionen. Vi ser framför oss den ombyggda brandstationen som en signaturbyggnad med ett symbolvärde inte långt efter Slottets.

Om kommunen för andra nyttigheters skull väljer bort satsningen på ett scenkonsthus i före detta brandstationen räknar man bort kulturen som framgångsfaktor och missar mycket av innebörden i begreppet ”Attraktiva Kalmar”.

Låt Byteaterns medarbetare ha förhoppningar om en drägligare arbetsmiljö och ge dem äntligen bättre förutsättningar att låta deras professionalism och kreativitet komma till sin fulla rätt i nya spännande lokaler.

Det har hållits långtgående förhandlingar i kulisserna. Låt ridån gå upp och stega fram Johan Persson; en teater i sitt kulturhus eller ytterligare ett affärs-/bostadskluster? Det är frågan.

Bengt Skoog, Byteaterns styrelseordförande

Svante Oledal, Byteaterns vice styrelseordförande