”Upplägg för att gynna Riksbyggen”

Det är väl inte så konstigt, kan man tycka, förrän man börjar granska det. I beslutsunderlaget saknas helt kostnadsberäkningar, redogörelser för ekonomiska åtaganden och risker samt konsekvensanalyser. Man utelämnar eller behandlar alternativen styvmoderligt. Beror det på okunskap eller på medvetna dimridåer?

Slutsatsen är att man tror att med konceptet får kommunen bättre kontroll på kostnader och utformning av boendet. Man öppnar också för en kommunal borgen för boendets hela kostnad, en borgen som belastar kommunens låneutrymme i minst 20 år. Dessutom skriver man i klartext att med det aktuella upplägget behöver inte själva byggnationen, en kostnad på cirka 150 miljoner kronor, upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling, LoU.

Av de kriterier som kommunen tänker sig i upphandlingen av partner lägger man stor vikt vid erfarenhet av liknande lösningar. Och det är nu alla varningsklockor ringer samtidigt! Vid en granskning av liknande processer i andra kommuner blir resultatet ett och samma. Det finns nämligen bara ett företag som har erfarenhet av denna slags affärsmodell – Riksbyggen. Det betyder att den enda aktör som Mörbylånga kommun kommer att godkänna med den kravspecifikation som diskuteras är Riksbyggen, det vill säga företaget som har sålt in upplägget till S, C, och V.

Kan man då säkerställa att upphandlingen görs i konkurrens och vet man att man får ekonomiskt fördelaktiga förslag? Svaret är nej. Vi har talat med en rad kommuner som har fallit för Riksbyggens locktoner och bilden är samstämmigt kritisk till bristen på konkurrens, höga driftskostnader och en övertro på själva upplåtelseformen.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, avråder kommuner från att ingå dessa avtal och påpekar att kommunal borgen till föreningar eller privata företag är olagligt. Inte heller får en kommun runda LoU via en ekonomisk förening. Ett särskilt boende för kommunal äldreomsorg, där kommunen förbinder sig att bedriva verksamhet och tar ansvar för hyran, ska enligt lagen upphandlas.

Beträffande föreningsstyrelsens sammansättning frågar sig SKR hur troligt det är att personer som bor på ett särskilt boende på grund av demens eller sjukdom, har ork eller förmåga att ta ansvar för kostnader och drift av ett boende?

Riksbyggen bemöter kritiken från SKR med att betona mervärdena med KHR och nämner att man slipper LoU samt att föreningens och styrelsens verksamhet inte är offentlig.

I en ledare i Expressen kritiseras Riksbyggens upplägg. Det framgår att Riksbyggen redan har pådyvlat konceptet till ett 30-tal kommuner. Riksbyggen, som ägs av S-sfären, svarar utan att med ett ord bemöta kritiken om att man rundar LoU. Istället sjunger man den kooperativa hyresrättens lovsång. Logiskt, eftersom Riksbyggens exklusiva väg till lukrativa och för dem helt riskfria byggnads- och förvaltningsprojekt utgår från detta.

Riksbyggen menar alltså att KHR i deras regi har ett så stort värde, att avsaknad av konkurrens, lagbrott, hyressättningsprinciper satta ur spel och strypta demokratiska processer, är ett rimligt pris för oss medborgare att betala.

Men att S-, C- och V-majoriteten i Mörbylånga kommun är beredda att bryta mot dessa viktiga principer – dessutom utan minsta hänsyn till kostnader och risker – är ofattbart. Har man verkligen hela bilden klar för sig?

Hela upplägget är uppenbart designat för att sätta lagar och regler ur spel och gynna det egna företaget. Ärendet väcker säkert intresse hos domstolar, Konkurrensverket, Skatteverket och inte minst Uppdrag Granskning.

Henrik Yngvesson (M), oppositionsråd

Eva Folkesdotter Paradis (M), vice ordförande i socialnämnden