”Ökat internationellt klimatarbete och kärnkraft ger nettonoll”
Priset nu ska dock jämföras med när löftet gavs våren 2022. Då låg dieselpriset över 28 kronor litern mot runt 18 kronor nu. Ebba Buschs löfte att sänka dieselpriset vid pump med nio kronor har infriats med råge.
Frågor måste bedömas politiskt ur ett helhetsperspektiv och med internationell utblick. Väldigt få frågor kan lösas utan att det ger effekter på andra områden. Den politik som socialdemokraterna drev, pådrivna av sina stödpartier, riskerade att väldigt snabbt köra Sverige och vårt lands självförsörjning och konkurrenskraft i botten.
Det hedrar sossarna att de nu omprövar sin politik. Det är nödvändigt, med tanke på den skada de åstadkommit under åtta år vid makten. Riksrevisionen har visat hur socialdemokraternas nedrustning av kärnkraften påverkade svensk energiförsörjning och elsystem negativt. Detsamma höll på att hända med jordbruk, transportsektor och landsbygdens privathushåll genom den snabba ökningen av reduktionsplikt.
Den redan hårt konkurrensutsatta svenska livsmedelsproduktionen riskerade att försämras ytterligare, då konkurrentländerna i EU hade betydligt långsammare höjning av reduktionsplikten.
Sänkningen av reduktionsplikt lade Sverige på EU-nivå. Det ger en tillfällig ökning av utsläppen, men parallellt vidtar regeringen åtgärder som kommer att minska utsläppen nationellt och globalt:
Under flera decennier har Sverige visat att det går att förena teknikutveckling för ren luft, vatten och miljö med ekonomisk utveckling. Vi ska föra ut svensk miljöteknologi till länder där även små relativa utsläppsminskningar ger stor global effekt. Det ska bland annat ske genom ökat klimatbistånd, men också genom internationella överenskommelser.
Svensk know-how kan hjälpa fossilberoende länder att ställa om till grön el genom exempelvis sol- och vindenergi. Det ger långt större effekt än att driva svensk landsbygd mot kollaps under skyhöga bränslepriser. Parallellt bygger vi upp det svenska fossilfria elsystemet och inhemsk biogasproduktion.
Då kan allt fler gå över till eldrivna fordon och biogas. På så sätt kan regeringens klimathandlingsplan uppnå nettonollutsläpp till 2045. Det är mer än vad tidigare regeringar klarat av.
Gudrun Brunegård (KD), riksdagsledamot
