”Nyttja kraften i civilsamhället”
Institutet Freedom house definierar trendbrottet som: ”The wave of democratization rolls back”. Även om trendbrottet kan anses vara abstrakt på lokal nivå finns det ett antal förebyggande åtgärder som de lokala myndigheterna bör ägna sig åt för att motverka anti-demokratiska krafter. Den första frågeställningen man bör besvara är: Hur fördjupar vi de demokratiska kvaliteterna i de socioekonomiska områdena: Smedby, Oxhagen, Berga, Funkabo och Norrliden? Nyckeln till svaret ligger i kärnan av civilsamhället, den del av ett samhälle som speglar medborgarnas gemensamma värderingar och värdegrund.
”Den centrala målsättningen i demokratisering är att skapa en hållbar demokrati med fördjupade kvaliteter. En hållbar demokrati som är progressiv och utvecklas med medborgarperspektivet i fokus.”Alexander Louhichi, fristående debattör.
Civilsamhället refererar till den sektorn i ett demokratiskt samhälle där den civila friheten kan utövas genom social aktivism via fria organisationer och föreningar. I ett icke-demokratiskt samhälle refererar civilsamhället till protester och sociala rörelser. Resultatet av de aktiviteter som pågår i civilsamhället anses vara högfunktionellt tillsammans med demokrati och demokratisering, framförallt i samhällen med en hög andel medelklass, genom spridning av information och mobilisering av medborgare.
Den centrala målsättningen i demokratisering är att skapa en hållbar demokrati med fördjupade kvaliteter. En hållbar demokrati som är progressiv och utvecklas med medborgarperspektivet i fokus. Då demokrati direkt översätts som folkstyre innebär demokratisering ett sätt att institutionalisera folkets makt genom politiska rättigheter och civila friheter.
En blandning mellan ökat stöd för högerpopulistiska aktiviteter, en förändrad demografisk sammansättning och en avsaknad av genomslagskraftig verksamhet i våra socioekonomiska områden har gjort att den offentliga sektorns arbete visats sig ge en liten om ingen effekt. De nyckelpositioner som politiken har skapat behöver fyllas med tjänstepersoner som besitter en nyckelkompetens och en förståelse för demokratiseringsprocessen.
Det övergripande målet med de förbyggande verksamheterna i den kommunala verksamheten som finns inom socialtjänst, arbetsmarknad och integration är idag snedvridet. Verksamheternas yttersta målsättning ska vara att skapa tydliga förutsättningar för enskilda medborgare att bli en del av ett meningsfullt samhällsbyggande. Det som definieras som hjälp eller allmänt stöttande ska överlämnas till civilsamhället att bedriva, det ger en betydligt högre mänsklig effekt.
Det är onekligen så att den offentliga sektorn i Kalmar har ett stort ansvar i att institutionalisera rättigheter och friheter för att möjliggöra delaktighet och inkludering. För att möta detta föreslås tre övergripande åtgärder:
1. Ta ett tydligare ansvar i att samordna och organisera föreningslivet.
För att få genomslag av civilsamhällets fulla effekt och kraft i frågor som rör demokrati behöver den offentliga förvaltningen stimulera enskilda ambitioner och gynna mobilisering av demokratiska rörelser.
2. Nyttja kompetensen hos andra och tredje generationens invandrare.
Rekrytera de personer med interkulturell kompetens som kan överbrygga och skapa förståelse för den faktiska innebörden av integration och inkludering. Vi ska komma ihåg att integration består av sociala, ekonomiska, kulturella och politiska värden.
3. Utmana anti-demokratiska rörelser
Att fördjupa demokratiska kvaliteter innebär att det som är positivt ska förstärkas men att det som är negativt ska förminskas. Det innebär tydliga ställningstagande mot de rörelser som utmanar vår gemensamma värdegrund.
Även om den politiska ambitionen i Kalmar är tydlig behöver tjänsteorganisationen ställa sig frågan: Hur fördjupar vi de demokratiska kvaliteterna i våra socioekonomiska områden? Om frågan besvaras väl, utifrån evidens, kommer den nästkommande generationen att känna starkare tillhörighet till samhället i sin helhet.
Alexander Louhichi, fristående debattör.
