"Mänskligheten är på väg mot en katastrof ”

I rapporten redovisas åtgärder inom 44 områden uppdelade på sektorerna Energi, Jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning, Byggnader, Transporter, Industri och Övrigt. I första hand gäller det att gå över från fossila energikällor till fossilfria. I dag kommer 85 procent av energin från fossila källor. Senast 2025 måste utsläppen vända neråt om vi ska nå målen i Parisavtalet. De energislag som har störst potential och som snabbt kan byggas ut till billig kostnad är sol och vind. Även vätgas kan få en roll liksom geotermisk energi.

Kärnkraften beräknas få en mindre betydelse för utbyggnaden. Inom landområdet beräknas minskad omvandling av skog och andra ekosystem, återställande av ekosystem, skogsplantering, återplantering av skog, förbättrat hållbart skogsbruk samt kolinlagring i jordbruksmark få en helt avgörande betydelse. I Kalmar län skulle regenerativt jordbruk kunna få särskilt stor betydelse.

Ett avsnitt handlar om beteende- och livsstilsförändringar. Det gäller till exempel övergång till balanserade, hållbara och hälsosamma dieter samt minskad förlust av mat och mindre matsvinn. Inom transportsektorn gäller det att flytta över trafik till spårbundna alternativ, att satsa på mer kollektivtrafik, att främja cykling och eldrivna transporter och även att främja biobränslen.

För bostäder gäller det att bygga och restaurera till klimatneutrala hus. Produktion och användning av förnybar lokal energi har stor potential liksom att bygga i trä. Inom industrin gäller det att effektivisera produktionen och gå över till andra bränslen och återanvända material så långt det är möjligt. Även teknik för att fånga in och lagra CO2 kommer att få en växande betydelse.

Finanspolitiken måste ställa om till en hållbar ekonomi. Subventionerna av den fossila energin måste fasas ut snarast. Enligt IMF uppgår de till 55 000 miljarder kr årligen och det är inte hållbart.

Några positiva trender som lyftes fram gäller att kostnaderna för sol- och vindenergi minskat med 85 procent sedan 2010. Det öppnar även upp för produktion av vätgas. Även tekniken för lagring av energi i batterier, vätgas mm utvecklas snabbt. Positivt är även att allt fler länder antar klimatlagar och mål för utfasning av fossil energi.

Rysslands krig mot Ukraina betalas till stor del genom export av fossil energi. EU är till 41 procent beroende av import av rysk gas och 27 procent av oljan och 47 procent av kolet kommer från Ryssland. EU har nu beslutat att förbjuda import av kol från Ryssland från och med augusti och EU-kommissionen har föreslagit att importen av rysk energi ska minskas med 2/3 till årets slut. Dessa åtgärder kommer att få stora konsekvenser på många sektorer av samhället.

I bästa fall kan det påskynda den omställning som måste ske oavsett kriget i Ukraina. Bland de enklaste och snabbaste åtgärderna som föreslagits är att sänka inomhustemperaturen till 18 grader, att undvika fossila transporter där det är möjligt, att införa gratis kollektivtrafik, att återställa utdikade våtmarker och att skynda på utbyggnaden av sol- och vindenergi.

Ska klimatmålen nås samtidigt som exporten av fossil energi från Ryssland fasas ut kommer det att få konsekvenser inom många områden. Alternativet med den nuvarande fossildrivna ekonomin äventyrar mänsklighetens existens och därför borde omvandlingen kunna få stöd av en majoritet av befolkningen. Politiskt är budskapet svårt att genomföra i en tid med växande högerpopulistiska rörelser. Samtidigt visar solidariteten med Ukraina att människor är beredda att göra uppoffringar när stora och existentiella värden står på spel. Kanske är detta det sista halmstrået att hoppas på?

Lars-Erik Andervad, Fridays for Future

Anna Engström, Klimataktion Kalmar

Daphne Thuvesson, Folk och Frö