"Kärnkraften har motarbetats i över 40 år i Sverige”

Kapaciteten att producera el var lika hög då som i dag, men med betydligt högre tillförlitlighet.

Elnätet var optimalt efter förutsättningarna. Vattenkraftverken låg i norr och för stabiliteten i elnätet så låg de tolv reaktorerna i södra Sverige.

Vi hade billig el, även när det inte blåste, vi hade ren och fossil fri el, vi hade säker el. Vi hade precis den elförsörjning som alla andra länder skulle vilja ha.  

Men det största bekymret var då som nu hur vi på kortast möjliga tid skall komma ur denna situation. 

Efter Harrisburg olyckan 1979 kom en obefogad rädsla för kärnkraft.  Sveriges energipolitik kom mer och mer att styras av  partipolitik, fanatism, inkompetens och önsketänkande, i stället för sakkunskap. 

En folkomröstning 1980 om vi skulle ha kärnkraft eller ej, resulterade i stället i tre linjer som alla var olika varianter av avveckling.

Ingen linje vann. Riksdagen beslutade då att all kärnkraft skulle vara avvecklad till 2010. Redan vid invigningen fick därför kärnkraftverken ett stängningsdatum. Konsekvensen blev att unga teknikintresserade valde andra karriärer och stor kompetens gick förlorad.

Alla våra kärnkraftverk som byggts upp på kort tid för att producera hälften av landets el skulle nu avvecklas på 30 år. Inga mer kärnkraftverk fick byggas.  Man fick inte ens planera att bygga något.

Vi fick en så kallad ”tankeförbudslag” som stadgade att ”ingen må i landet utarbeta konstruktionsritningar eller göra kostnadsberäkningar i syfte att i landet uppföra en kärnkraftsanläggning.” 

Det sägs att den kom till efter att energiminister Birgitta Dahl besökte Oskarshamnsverket den 1 april 1986. Någon skojare hade vid infarten satt upp en skylt med pil ”Byggplats O4. Birgitta Dahl förstod inte humorn utan blev väldigt upprörd.  Hon låg sedan bakom den så kallade ”tankeförbudslagen”.

1984 infördes en punktskatt, enbart på kärnkraft, som ombildades 2000 till en effektskatt, vilket innebar att verken tvingades betala en fast avgift oavsett om verken producerade el eller ej.

1997 ersattes slutdatumet 2010 med avvecklingslagen

2008 höjdes effektskatten med 24 procent. Efter Mp bildat regering med socialdemokraterna  2014 höjdes skatten återigen med ytterligare 17 procent.

Politiska beslut ledde sedan till nedläggningen av Barsebäck 1 och 2.

Efter Fukushimaolyckan kom höjda säkerhetskrav som skulle leda till mycket höga kostnader för ombyggnader av resterande 10 verk.

Att klara dessa krav skulle ha gått att göra och dessutom betalat sig om man bara fått garantier att få fortsätta driften så länge den uppfyllde säkerhetskraven. Sådana garantier fick man inte från politiskt håll, därför valde ägarna att inte göra de investeringar som krävdes.

Ringhals1 och 2 och Oskarshamn 1 och 2 stängdes därför.

O2 hade då upprustats för nästan 9 miljarder. Dessa förtida stängningar av 6 reaktorer har beräknats att ca 630 TWH el har gått förlorat till en kostnad av över 200 miljarder.

Efter stängning av 6 reaktorer i Sydsverige fanns nu en uppenbar risk för brist på el. Flera kablar byggdes till kontinenten för att kunna importera el. I stället har kablarna lett till en stor export av el från allt fler, främst utlandsägda  vindkraftsbolag i Sverige. En export som drivit upp priserna även här.

Per-Arne Erlandsson , Oskarshamn