Kalmar ska vara en landsbygdskommun

Runt om i vårt land ser vi hur landsbygden tappar befolkning. I Kalmar är det tvärtom. Under 2014 ökade kommunen sin befolkning med 789 personer. Ungefär en tredjedel av denna ökning skedde utanför centralorten och alla församlingar med något undantag ökade. Mycket glädjande är att ren landsbygd ökade med 137 invånare eller 1,9 procent, vilket procentuellt är mer än centralorten som ökade med 1.5 procent.

Av kommunens befolkning på nästan 65 000 invånare bor cirka 16 000 utanför centrala Kalmar och förorterna Lindsdal, Rinkabyholm och Smedby. Det är mer än i en mellanstor kommun i länet, exempelvis Vimmerby eller Hultsfred. På ren landsbygd, alltså utanför de mindre tätorterna, bor runt 7 500 personer, vilket överstiger befolkningen i mindre kommuner som Torsås och Högsby.

Landsbygden har en positiv utveckling, och detta är självklart ingen slump. Genom en klok och genomtänkt politik har vi bäddat för denna utveckling. Det handlar om att vara långsiktig, och att människor som flyttar ut till landsbygden kan lita på att kommunen driver en politik som gör det möjligt att leva det goda livet där.

Avgörande saker för denna utveckling:

På orter med svag befolkningsutveckling träffas kommunledning och ortsbor för att diskutera hur man gemensamt kan vända utvecklingen och sätta in åtgärder i god tid innan nedläggning av skola eller affär blir aktuell.

Kommunen genomför utvecklingsdialoger i varje ort i vår kommun, där hot och möjligheter på orten diskuteras på ett allmänt möte. På Centerpartiets initiativ beslöts tidigt att mat som serveras från våra kommunala kök ska produceras enligt samma krav som svensk djurskyddslagstiftning. Kravet gäller såväl uppfödning som slakt, och att det under produktionen inte används förebyggande antibiotika eller hormonbehandling.

Vidare har en samlastningscentral startat, och upphandlingar delas upp i mindre delar, vilket underlättar för småskaliga leverantörer. Idag serveras 61 procent ekologisk och närproducerad mat från kommunala kök.

Årligen träffar kommunledningen representanter för de gröna näringarna för att diskutera deras förutsättningar i regionen. Denna Kalmaranda bidrar till att de gröna näringarna i vår kommun är starka och expanderar. Landsbygdens vägnät (enskilda vägar) har under de tre senaste åren rustats upp i en omfattning som inte skett i modern tid i vår kommun.

Bredband byggs ut i hela kommunen. 90 procent av hushållen skall erbjudas bredband fram till 2020. En stor utbyggnad av det kommunala va-nätet har gjorts, vilket ökar möjligheten att bygga nya bostäder på landsbygden. Inventering av tomma lägenheter i mindre tätorter har gjorts, och de används nu för flyktingmottagande. Ett fungerande föreningsliv och ett rikt socialt liv innebär att integrationen fungerar bättre där än i stadsmiljö.

En omfattande nybyggnation och upprustning av skolor, förskolor och idrottsanläggningar sker och har skett bland annat i Rockneby, Lindsdal, Trekanten, Hagby, Halltorp och Ljungbyholm. Kommunen satsar 10 miljoner under 10 år på att bygga ut gatubelysningen utanför centralorten.

Viktigt inför framtiden:

Många kommunala system och arbetsmetoder är anpassade till centralorten. De måste anpassas så att inte landsbygden missgynnas.

Tjänstemannaorganisationen jobbar till stor del med utvecklingsfrågor för staden. Mer tid måste läggas på utvecklingsfrågor för landsbygden.

Bebyggelse i kustnära läge bör användas som en tillväxtfaktor för Kalmar, men även å-landskapet och dess möjligheter ska ses som attraktiv boendemiljö, där många mindre tätorter och byar tidigare vuxit upp.

Betande djur försvinner från skogs- och mellanbygderna och hagar och åkrar växer igen. Statsmakterna måste snabbt vidta åtgärder så det blir intressant att åter hålla djur i dessa bygder.

Kalmar kommuns satsningar på det enskilda och kommunala vägnätet måste följas av att statsmakterna ser till att länsvägarna ges en bra standard.

Kommunalråd