Industrin - länets framtid

Industrin finns dessutom i hela landet och bidrar till välstånd utanför storstadsregionerna. Det är Kalmar län exempel på.

Barometern-OT publicerade nyligen statistik som visade att industrin försörjer regionen med jobb. Nära 10 000 personer arbetar i industrin i länets tio kommuner som tidningen har täckning i. Störst är Scania i Oskarshamn med 2 700 anställda och Xylems cirka 1 600 i Lindås. Det går att jämföra med kategorin ”kost och logi” som enligt undersökningen sysselsätter knappt 1 400 personer eller ”skog, natur och lantbruks” knappt 1 000.

Alla jobb är viktiga för vårt län, men det är nödvändigt att förstå proportionerna för att kunna värdera de insatser som krävs i jobbpolitiken.

Eftersom Västervik och Vimmerby inte heller fanns med i Barometerns undersökning är det lätt att konstatera att det är långt över 10 000 personer som arbetar i industrin i länet. Än fler om den industrinära tjänstesektorn räknas med.

Häromveckan presenterade Industrins ekonomiska råd en rapport som visar på styrkan i svensk industri. Småland pekas ut som en industriregion i en klass för sig. Här finns cirka 0,5 industrier (med minst 50 anställda) per 1000 invånare, att jämföra med Göteborgs 0,14 eller Stockholm-Uppsalas 0,06. Rådets ordförande, Mauro Gozzo, sa: ”Det finns en bild av att industrin har försvunnit och att man nu tillverkar allt i Kina, men det stämmer inte.”

Det vet även vi som ofta möter industriarbetare i länet.

Det råder ingen tvekan: Industrin är avgörande för jobb och välfärd här. Det måste värnas och utvecklas. För att klara det krävs dels förståelse och intresse, dels aktiv industripolitik. Det spelar roll vem som styr. Senaste decenniet visar det.

När Alliansen satt i regering prioriterades industrin bort. Dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) var tydlig när han 2013 på World Economic Forum i Davos sa: ”We used to have people in the industry, but they are basically gone.” (”Vi brukade ha människor i industrin, men de har i princip försvunnit.”) Det var ett hån mot de många svenskar som då arbetade i industrin.

Denna inställning förklarar varför Alliansregeringen inte agerade tillräckligt när finanskrisen drabbade ekonomin med full kraft några år tidigare. Viljan saknades för att lindra konsekvenserna och många jobb gick förlorade. I flera av våra konkurrentländer var agerandet betydligt mer resolut. I till exempel Tyskland fanns en helt annan beredskap. Med hjälp av aktiv industripolitik kunde tyska industriföretag hantera krisen bättre och samtidigt stå rustade när uppgången kom.

Det spelar roll vad politiken gör. Självklart är det företagens ansvar att hantera utmaningarna och dra nytta av möjligheter, men politiken måste göra sitt för att ge goda förutsättningar.

Därför var det bra för Kalmar län när Sverige 2014 fick en S-ledd regering som omedelbart prioriterade industrin. Stefan Löfvens bakgrund spelar stor roll.

I samråd med industrin togs ”Smart industri” fram: regeringens nyindustrialiseringsstrategi med tillhörande handlingsplan. De 45 åtgärderna i handlingsplanen har redan fullföljts och nu genomförs uppföljarens 37 nya åtgärder. Målet är att Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion. Industrin i hela Sverige ska öka sin konkurrenskraft. Fyra områden prioriteras:

# Industri 4.0: Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.

# Hållbar produktion: Stärka industrins förmåga till hållbar och resurseffektiv produktion.

# Kunskapslyft industri: Säkra industrins kompetensförsörjning.

# Testbädd Sverige: Skapa attraktiva innovationsmiljöer.

Regeringens fokuserade insatser har redan gjort skillnad för industri och arbetare, men det måste fortsätta. I skrivande stund pågår regeringsförhandlingarna i Stockholm. Vi hoppas att industrin, jobben och välfärden fortsatt ska vara i fokus för Sverige – garanten för det är Socialdemokraterna och Stefan Löfven.

Laila Naraghi (S), riksdagsledamot Kalmar län

Marcus Kvarnberg, ombudsman IF Metall Östra Småland