”Hög tid att lägga ner Högsby kommun”

I många fall handlar kommuners olycka om dålig kommunal politik och kan därmed också lösas genom klok politik, men för vissa kommuner är förutsättningarna så dåliga att den servicen inte kan garanteras på ett tillfredsställande sätt med dagens struktur. Högsby är en sådan kommun.

Sedan dagens Högsby kommun skapades på 1970-talet har befolkningen minskat från strax över de 8 000 som då ansågs vara ett minimum för att kunna bedriva en fungerande verksamhet till nuvarande cirka 5 500 invånare. Den svaga befolkningsutvecklingen i kombination med en inkomstutveckling under snittet innebär att Högsby inte längre har förutsättningar för att driva en effektiv kommunal verksamhet.

I stället för att fortsätta striden mot ett vikande befolkningsunderlag och minskande skatteintäkter är det hög tid att slå samman Högsby kommun med någon eller några av dess grannkommuner. En sammanslagning skulle, förutom att stärka den långsiktiga ekonomiska styrkan och uthålligheten i kommunen, också dramatiskt underlätta för kommunens kompetensförsörjning.

En av svenska kommuners främsta utmaningar är svårigheter att hitta och anställda lämpliga personer. Det finns en begränsad tillgång på kvalificerade kommunchefer, ekonomichefer och andra viktiga kommunala befattningar och med färre, starkare kommuner skulle konkurrensen om kvalificerade tjänstepersoner öka och kvaliteten förbättras.

Självklart ska ingen skugga falla över enskilda tjänstemän i specifikt Högsby kommun, men det är ett tydligt mönster att små kommuner har svårare att rekrytera högkvalificerad personal än större kommuner har.

Motståndare till kommunsammanslagningar menar ofta att politik och administration skulle komma allt för långt bort från kommuninvånarna om små kommuner slås ihop med större. Beläggen för detta verkar dock tveksamma. Erfarenheter från den danska kommunreformen 2007 tyder på att kommunernas storlek saknar betydelse för nöjdheten med den kommunala demokratin.

De som vill bevara dagens små kommuner pekar vidare ofta på interkommunala samarbeten och samverkan som alternativ till sammanslagningar. Samarbeten mellan kommuner kan visserligen spela en viktig roll i många situationer, men att detta skulle vara mer demokratiskt än kommunsammanslagningar är en sanning med modifikation.

Interkommunala samarbeten innebär att makt flyttas från direkt valda kommunfullmäktige till indirekt valda kommunförbund och dess tjänstepersoner. Sammanslagningar skulle i stället innebära att mer kommunal verksamhet kan skötas inom den egna verksamheten, vilket gör det lättare för kommuninvånarna att utkräva ansvar.

Vilken eller vilka kommuner Högsby borde slås samman med är inte en lätt fråga. Med Hultsfred delas redan ett kommunförbund som sköter flertalet verksamheter åt båda kommunerna. Intresset för samarbete kommunerna emellan verkar dock svagt efter att Hultsfred tagit initiativ till avveckling av förbundet. Än mer intressant vore en sammanslagning av Högsby, Oskarshamn och Mönsterås kommuner. En sådan kommun skulle ha cirka 45 000 invånare och utgöra en enhetlig arbetsmarknadsenhet - betydligt bättre förutsättningar att långsiktigt sköta de kommunala åtagandena.

Oavsett dessa detaljer är det ett ofrånkomligt faktum att kommunsverige närmar sig ett vägskäl. Svensk lagstiftning saknar en gräns för hur liten en kommun får vara, men någonstans måste en gräns dras. I Högsbys fall är den gränsen rimligen passerad. När staten nu åter vill uppmuntra kommunsammanslagningar är det dags att ta det tråkiga men nödvändiga beslutet, det är hög tid att lägga ner Högsby som egen kommun.

Jonathan Lilja, civilpolitisk talesperson Liberala Ungdomsförbundet

Keenyah Graveran, distriktsordförande LUF Kalmarsund