”Hela Sverige ska kunna leva”
Strandskyddet har under lång tid varit en reglering som utvidgats till att omfatta mer än dess grundläggande syfte: att skydda och värna värdefull natur. Vi har sett flera exempel på hur privatpersoner och företag i vårt län drabbats av strandskyddets orimliga konsekvenser, bland annat eftersom strandskyddet även omfattar små vattendrag, dammar och diken.
Kalmar län är fullt med bäckar, dammar och diken. Stora delar av vårt län omfattas alltså av strandskydd. En lantbrukare som vill bygga ett stängsel behöver strandskyddsdispens om han eller hon tidigare anlagt en miljödamm - eftersom dammar omfattas av strandskydd.
En villaägare som vill bygga ett komplementhus på sin egen tomt kan få nej eftersom det finns ett dike i en skog i närheten. Detta är exempel på helt orimliga konsekvenser av nuvarande lagstiftning.
Samarbetspartierna har nu inom ramen för den årliga uppdateringen av Tidöavtalet enats om att strandskyddet ska reformeras. En utredning tillsätts för att ytterligare reformera strandskyddet med inriktningen att öka möjligheterna för bebyggelse nära vatten. Det handlar bland annat om att det ska vara möjligt att bygga i närheten av små vattendrag och diken, att kustsamhällen måste få utvecklas trots att de mitt i sommaren är populära besöksmål, och att varken dammar eller återskapade våtmarker ska ha strandskydd.
Det är reformer som är viktiga för landsbygden, där nuvarande regler på ett oproportionerligt sätt hämmar möjligheten till byggande.
Strandskyddets nuvarande utformning stoppar människors ambitioner och drömmar. Lagstiftningen förhindrar tillväxt och hämmar utvecklingen i såväl tätorter som på landsbygden. Äntligen påbörjar Kristdemokraterna tillsammans med övriga Tidöpartier processen med att luckra upp strandskyddet. Vi behöver lagar som värnar allemansrätten och viktiga miljöer, likväl som lagen bättre behöver respektera äganderätten och våra bygders utveckling.
Gudrun Brunegård (KD), riksdagsledamot
Carl-Wiktor Svensson (KD), regionråd Region Kalmar län
