Gubbarna har skärpt sig, nu är det politikernas tur

Skärpning gubbar! Det var Byggkommissionens slutsats i betänkandet med underrubriken ”Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen (SOU 2002:115)”. I rapporten fick hela byggsektorn kritik. Fokus för utredningen var att sänka produktionskostnaderna så att det skulle bli möjligt att bygga fler bostäder.

Fyra år senare är det intressant att ställa frågan om ”gubbarna har skärpt sig”. Har politikernas uppmaning hörsammats av sektorn? Svaret är ja, även om det för ordningens skull bör noteras att många aktiviteter skedde eller fanns på ritbordet redan före utredningen. Dess roll har därför snarare varit att fungera som påskyndare än som väckarklocka.

Bilden av en byggsektor i förändring gavs även av regeringens byggsamordnare Sonny Modig när han talade på ett seminarium om samhällsbyggnad i Almedalen. De trender som präglar dagens byggande är industrialisering, ökat samarbete och globalisering. Resultatet blir högre kvalitet och lägre kostnader utan att de boende behöver göra avkall på standard och arkitektur. Några exempel på förändringar utifrån vår horisont är:

I dag sker ungefär en fjärdedel av all bostadsproduktion i fabrik. Byggandet blir mer likt bilindustrin, där tillverkarna står för utveckling, planering, design, montering och inte minst projektledning medan färdiga moduler köps in från underleverantörer.

Den industriella logiken ställer krav på samarbete, integration och tidig planering. Alla leverantörer måste då involveras i processen på ett tidigt stadium.

Globaliseringen är i dag en realitet även inom byggbranschen. De större byggentreprenörerna gör nordiska upphandlingar och importerar material. Byggmaterialföretagen säljer i dag närmare hälften av produktionen på export.

Utvecklingen innebär stora möjligheter för svenska företag, till exempel genom att samverka för att leverera färdiga moduler – hela badrum och kök – istället för enstaka komponenter. Byggmaterialföretagen har gedigen industriell kompetens och kan tillföra byggande mycket, givet att de klarar att möta allt tuffare konkurrens. Gör de det? Hävdar de sig i konkurrensen?

Ja, på de flesta områden står materialföretagen sig väl genom effektiviseringar och genom att lyfta fram fördelar med produkterna. Ett exempel är att livscykelkostnaden för en produkt blir viktigare. De flesta av oss har någon gång tvingats konstatera att det kan bli dyrt att handla billigt. För såväl ägare till privatbostäder som professionella fastighetsägare sträcker sig ju perspektiven längre än garantitiden. Det handlar inte bara om att värdera inköpspriset utan att se driftskostnader, energiförbrukning och miljöavgifter på längre sikt. Svenska företag är ledande inom energi- och miljöfrågor, vilket bidrar till att göra dem konkurrenskraftiga.

Inköpspriset är viktigt, men det får inte överskugga allt. Två tredjedelar av svenska folket tycker förvisso att byggmaterial är dyrt. Men samtidigt är fyra av tio konsumenter beredda att betala mer eller acceptera högre boendekostnad för byggmaterial tillverkat i Sverige. Det visar en opinionsmätning som SIFO har genomfört på uppdrag av byggmaterialindustrierna. När det gäller det egna boendet är kvaliteten och boendemiljön viktigare än när perspektivet är övergripande och målet att snabbt öka byggandet till 30 eller 40 tusen nya lägenheter per år.

Byggsektorn befinner sig i en tid av omvälvande förändringar som vi bara har sett början av. Industrialisering, globalisering och samarbete är nyckelord. Det finns möjligheter för nya exportsuccéer. Men för att utveckla svenskt byggande och behålla byggmaterialindustrin i Sverige krävs draghjälp även från politiken. Vi har till exempel lyft fram behovet av ökade statliga satsningar på forskning kring byggmaterial. Om byggsektorn skulle få samma andel av statens forskningsbudget i relation till jobben inom sektorn som är fallet för läkemedel, så skulle satsningen snabbt mångdubblas. Tyvärr har fortfarande ingenting skett på det området.

Gubbarna och gummorna i byggsektorn har skärpt sig – men hur står det till med politikerna?

Hans Ewander

Monica Björk Ausin