GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Frankfurt-flyget är ett Frankenstein för både klimat och ekonomi”

Infrastruktur
Socialdemokraterna i Kalmar lovade innan valet att etablera en flyglinje till Frankfurt. Med både pandemi och ett klimatnödläge deklarerat av kommunfullmäktige fanns en förhoppning om att S skulle vända.
"Sammantaget var vi nog många som hoppades att de styrande majoriteterna i kommun och region hade begripit hur allvarligt läget är för klimatet.”
"Sammantaget var vi nog många som hoppades att de styrande majoriteterna i kommun och region hade begripit hur allvarligt läget är för klimatet.”
Foto: Mats Holmertz
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Nu blev det inte så. Internationellt flyg till Frankfurt är ett dåligt beslut - mest givet utifrån klimatfrågan, men också ekonomiskt.

1. Klimatet

Läget för klimatet är akut – vi har mindre än tio år på oss att radikalt minska utsläppen om vi ska klara Parisavtalet. I Kalmar län kan vi som mest släppa ut cirka 4,8 miljoner ton koldioxid. Den koldioxidbudgeten tar slut om bara fem år med nuvarande trend (Sveriges Natur, 2021). För att hålla budgeten skulle utsläppen behöva minska med 16 procent per år (länets koldioxidbudget, se länsstyrelsens hemsida).

Hur är det då med flygets utsläpp? Mellan 1990 och 2017 har utsläppen från svenskarnas flygresor ökat med 43 procent, från 7 till 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är lika mycket som för all personbilstrafik i Sverige (Naturvårdsverket). Den uppåtgående trenden bröts dock 2019, redan innan pandemin, vilket är en mycket positiv utveckling.

Max Troendlé (MP), gruppledare Kalmar och språkrör Kalmar län.
Max Troendlé (MP), gruppledare Kalmar och språkrör Kalmar län.
Foto: Mats Andersson

"För att ställa om till ett hållbart flygande går det inte att enbart satsa på teknikutveckling, som biobränsle och elflyg. Utsläppen måste gå ner innan sådana systemskiften är genomförbara. Det finns inga alternativ – antalet flygresor som vi svenskar gör måste minska de närmaste åren."

Tar vi in dessa fakta så borde det vara uppenbart att Frankfurt-flyglinjen är ett steg i helt fel riktning. Utsläppen från flyget behöver fortsätta att minska, dessutom i en snabbare takt. Det finns inga marginaler att istället addera ytterligare utsläpp.

Naturvårdsverket är tydliga: för att ställa om till ett hållbart flygande går det inte att enbart satsa på teknikutveckling, som biobränsle och elflyg. Utsläppen måste gå ner innan sådana systemskiften är genomförbara. Det finns inga alternativ – antalet flygresor som vi svenskar gör måste minska de närmaste åren.

2. Ekonomi

Hittills har kostnadskalkylen hållits hemlig för Frankfurt-linjen när journalister frågat, vilket kan tyckas aningen ohederligt. Men samtliga tidigare försök att etablera internationella flyglinjer till Kalmar har misslyckats, vilket sammanfattats snyggt av Barometern i samband med att Frankfurt-linjen presenterades.

Förutsättningarna har sedan tidigare försök försämrats ytterligare. Flygandet minskade i Sverige redan innan pandemin - de mindre flygplatserna i landet tappade totalt 275 000 passagerare under 2019. För samtliga svenska flygplatser minskade antalet passagerare med 3,5 procent. Minskningen beskrivs eventuellt hänga samman med en ökad miljömedvetenhet (Transportstyrelsen). Flygbolagen hade problem även före coronapandemin och flera bolag har nu antingen gått i konkurs eller genomgått rekonstruktion. Prognoser visar också att flygtrafiken inte kommer att vara uppe på 2019 års nivåer förrän tidigast efter 2026.

De kommunala/regionala flygplatserna, där Kalmar Öland Airport är en, har under lång tid haft enorma ekonomiska svårigheter. Om man räknar bort alla ekonomiska bidrag och subventioner så gick dessa flygplatser med underskott på hisnande 300-450 miljoner kronor per år under perioden 2012-2018. Kalmars flygplats motsvarande underskott under perioden är minus 58 miljoner kronor, när bidrag från kommun, region och stat räknats bort (Timbro, 2020). När flygbolaget BMI trafikerade Kalmar-Berlin så pumpade kommunen (tillsammans med Rikshem) in 11 miljoner kronor. I genomsnitt subventionerades 1 500 kronor per flygstol.

Sammantaget var vi nog många som hoppades att de styrande majoriteterna i kommun och region hade begripit hur allvarligt läget är för klimatet. I oktober förra året utlystes klimatnödläge – var det bara ett spel för gallerierna? Och gällande ekonomin - finns det någon gräns för hur mycket skattemedel det politiska styret vill spendera på internationella flygexperiment?

Vi tappat allt förtroende för de S-ledda majoriteternas förmåga att föra en politik som tar klimatet på allvar. Så länge skattebetalarnas pengar fortsätter att spenderas på klimatförstörande verksamheter finns ingen lösning i sikte.

Max Troendlé (MP), gruppledare Kalmar och språkrör Kalmar län

Caroline Axelsson (MP), språkrör Kalmar län

Martin Arvidsson (MP)

Läs mer