Flyget en viktig livsnerv för Kalmar

I Barometern försvarar Anna Thore (MP) sin reservation mot beslutet i Trafikstyrelsen att lämna stöd till Kalmar Airports investeringar. Hon menar att Trafikstyrelsens uppdrag är att syssla med kollektivtrafik, där ingår inte flyget. Anna Thore poängterar att hon inte motsätter sig nödvändiga insatser på flygplatsen men efterfrågar en större insats från näringslivet.

Att flyget är ett kollektivt transportmedel för bland annat personbefordran torde vara otvistigt. Om Anna Thore vill framstå som en samhällstillvänd, ansvarstagande och utvecklingsbenägen politiker kan inte flygets betydelse ur ett samhällsperspektiv negligeras. Flyget är för Kalmarregionen ett transportslag som bidrar till samhällsnyttan med ett betydande ekonomisk nettotillskott. I en nyligen genomförd studie påvisar en extern utredare att Kalmar Airports regionalekonomiska betydelse mångfalt överskrider de offentliga ekonomiska resurser som planeras tillföras flygplatsen. Detta kvalificerar flygplatsen att i konkurrens med de övriga kollektiva transportslagen tävla om tillgängliga offentliga medel på lika villkor.

Offentligt tillhandahållen infrastruktur motiveras genom den samhällsnytta den tillför. Reguljärflyget är en del av denna infrastruktur. De svenska flygplatserna med reguljär daglig trafik är cirka 40. Av dessa äger och driver den svenska staten samt ett stort antal kommuner alla utom tre. Ett offentligt ansvarstagande för flygets del av infrastrukturen skulle inte ha varit fallet utan koppling till samhällsnyttan. Det viktigt att notera hur flyget i jämförelse med buss och järnväg har en betydligt bredare resenärsprofil. I Kalmar Airports linjetrafik till Stockholm under 2011 utgjorde andelen affärs-/tjänsteresenärer 61 procent och privatresenärerna 39 procent. Andelen män var 46 procent och kvinnorna utgjorde 54. Bilden av den portföljförsedde gentlemannen i affärsmässigt matchande tweedkavaj är inte den allenarådande profilen bland flygresenärerna. Om Anna Thore studerar flygmöjligheten ur ett bredare perspektiv uppenbarar sig inte bara livsnerven för ett blandat och fortsatt livskraftigt näringsliv i Kalmarregionen - utan också ett flyg som tillgodoser den bredare allmänhetens resebehov. Mot den bakgrunden är det de regionala offentliga ekonomiernas skyldighet att ta ansvaret för flygmöjlighetens bestånd. Näringsliv och infrastruktur är i symbios; men näringslivet satsar i egen verksamhet - mot att de offentliga institutionerna garanterar transportmedlens infrastruktur.

Flyget påverkar den yttre miljön negativt. Utsläppen av CO2 påverkar den globala uppvärmningen. Utsläppen på hög höjd har dessutom större negativ påverkan än motsvarande på marknivån. Flera forskningsprojekt pågår med studier kring möjligheten att ersätta det traditionella fossila flygbränslet med annan energi. I år kommer alla flygningar såväl inom, som till och från EU-området, att införlivas med handeln om utsläppsrätter. Även om inrikesflyget för närvarande bara står för blygsamma cirka 2 procent av de samlade CO2-utsläppen i Sverige, kommer kraftfulla insatser att göras för att minska flygets miljöpåverkan. Är det möjligen så att Anna Thore ger uttryck för en ideologi som i sin linda fokuserade på flyget som den riktigt stora miljöboven som överlevt sig själv och vill förpassa flyget till skamvrån av prestigeskäl utan vederhäftiga sakargument. Om så är fallet spelar Anna Thore ett högt spel med en viktig del av den regionala kollektivtrafiken som insats. Utan flyget förpassas Kalmarregionen bakåt till 1957. Det var Kalmars geografiska belägenhet och de långa transporttiderna upp till Stockholm/Mälardalen som var anledningen till att Linjeflygs allra första flyglinje etablerades mellan Kalmar och Stockholm . Trots förbättrade möjligheter med järnväg och buss kvarstår ett stort behov av det betydligt snabbare flyget - både för resor till huvudstaden och för vidare transfereringar inom landet och ut mot övriga världen.

Jag efterlyser idéer och tankar om hur vi kan klimatharmonisera flyget så snabbt och effektivt som möjligt inte åtgärder eller oövertänkta beslut som nedgraderar en samhällsnyttig verksamhet utan att ersättningsalternativ kan presenteras.

Hans Hjertonsson - VD/flygplatschef Kalmar Airport AB

Replik:

Miljöpartiets representanter i regionala organ för länets kollektivtrafik (KLT) attackeras av övriga partier för vårt nej till att föra 15,4 skattemiljoner från driften av bussar och tåg till investeringar i Kalmar Airport AB. Flygplatsens VD sällar sig till kören av kritiker och hemfaller i en lång debattartikel till samma bristfälliga logik som Malin Petersson (M) och Anders Andersson (C) före honom. De framhåller hur nödvändig flygplatsen är för ett framgångsrikt Kalmar. Men tror de själva på det budskapet när de menar att flygresenärerna måste ges skattesubventioner för att välja flyg? Och varifrån har de fått att Miljöpartiet röstat för något annat än att flygets kostnader inte ska belasta andra och ännu viktigare verksamheter?

KLT ansvarar för länets kollektivtrafik på väg och järnväg. De intäkter man har kommer från biljettförsäljning och skatter. Man bedriver däremot ingen flygverksamhet. Till KLT väljs man regionalt och man ska där se till verksamhetens och allmänhetens bästa, för hela länet. Kraven på att företräda en enskild kommuns informella uppgörelser blir därför att uppmana till mygel. Vi ställer aldrig upp på att Kalmars flygplats ska få roffa åt sig av hela länets kollektivtrafikpengar. Ta inte pengarna som är avsedda för en miljöutveckling med järnväg och biogasbussar!

Akko Karlsson, språkrör MP Kalmar län

Jonas Löhnn, språkrör MP Kalmar län

Elisabeth Wanneby, språkrör MP Kalmar län