EU-valet är de ungas val
EU är ett av de mest framgångsrika fredsprojekten någonsin. I decennier har unionen främjat stabilitet, ekonomisk tillväxt, kunskapsutbyte och ett främjande av gemensamma mänskliga rättigheter. EU är dock inte av naturen given, utan har kämpats fram genom engagerade demokratiska krafter ur civilsamhället. Vi kan därför inte ta unionen eller de värden den skapar för självklara.
I land efter land ser vi hur ungdomars rätt att organisera sig och hävda sina demokratiska rättigheter begränsas, hur främlingsfientliga krafter tar större plats i parlament efter parlament och hur urbaniseringen orsakar ett ohållbart generationsskifte på lands- och glesbygd. Samtidigt var det färre än hälften av Sveriges ungdomar som röstade i förra Europaparlamentsvalet 2014. Den här gången röstar vi.
EU-samarbetet har lett till flera bra förändringar för ungdomar. Möjligheten att koordinera klimatinsatser över nationsgränser, att kostnadsfritt studera utomlands genom Erasmusprojektet, öppnandet av interna gränser så vi kan tåga genom Europa och upptäcka kontinenten på ett sätt som tidigare varit väldigt svårt och komplicerat.
”EU är dock inte av naturen given, utan har kämpats fram genom engagerade demokratiska krafter ur civilsamhället.”
”Lina Arvidsson och Aza Cheragwandi, Sveriges ungdomsrepresentanter i EU 2019/2020”
EU är en garant för fortsatt inkludering av ungdomar i det demokratiska livet. Det europeiska samarbetet främjar ungas möjligheter till påverkan och politiskt inflytande. Genom programmet Erasmus+ finansieras ungdomsutbyten och projekt för att stärka ungas organisering och demokratiska deltagande.
Det finns dock mycket mer EU kan och bör göra för svenska och europeiska ungdomar. Arbetslösheten bland unga är högre än för någon annan åldersgrupp. Drygt 16 procent av alla mellan 16 och 25 var i januari 2018 arbetslösa. Dessutom är unga i högre uträckning långtidsarbetslösa och anställningarna präglas ofta av tillfälliga kontrakt, deltid och osäkerhet.
Alla EU-länder har åtagit sig att inrätta en ungdomsgaranti som innebär att alla under 25 erbjuds jobb, fortsatt utbildning, lärlingsplats eller praktikplats inom fyra månader efter det att de avslutat sin utbildning eller blivit arbetslösa. EU har anslagit totalt 8 miljarder euro till det här initiativet för perioden 2014–2020.
Samtidigt finns det flera utmaningar. Vi ser hur antidemokratiska krafter tar större plats i våra samhällen, samtidigt som ungas fria organisering hotas. Framtidstron bland europiska ungdomar är rekordlåg och den ökade digitaliseringen har skapat en oviss arbetsmarknad för ungdomar. EU är plattformen där dessa frågor kan behandlas, och där vi tillsammans kan lösa dessa och andra utmaningar för att skapa ett bättre liv för EU:s 100 miljoner unga.
Trots att den europeiska ungdomen utgör 20 procent av befolkningen är vi den grupp med lägst valdeltagande i EU-valen. Med en enorm bostadsbrist, arbetslöshet, hotade medborgerliga rättigheter och med en ökning av antidemokratiska krafter i Europaparlamentet är det viktigare än någonsin att vi ungdomar tar täten och röstar i EU-valet den 26 maj.
Den här gången räcker det inte att enbart hoppas på en bättre framtid: den här gången måste vi alla agera och hjälpa forma den framtiden. Den här gången är det upp till oss unga - den här gången röstar vi!
Lina Arvidsson och Aza Cheragwandi, Sveriges ungdomsrepresentanter i EU 2019/2020.