unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

”En frisk fläkt för Östersjön”

Östersjön
”En av nutidens paradoxer är att god hygien och intensiv livsmedelsproduktion har hjälpt oss att utrota en rad sjukdomar och föda miljarder människor världen över, samtidigt som dessa framsteg har krävt ett högt pris – de har skadat våra hav.”
Icke-statliga organisationer slår larm om en drastisk minskning av den biologiska mångfalden och oåterkalleliga skador i Östersjön.
Icke-statliga organisationer slår larm om en drastisk minskning av den biologiska mångfalden och oåterkalleliga skador i Östersjön.
Foto: Staffan Lindbom
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Gödselavrinning från jordbruk och spillvatten från dålig avloppsvattenrening utgör en dödlig kombination som kväver livet i havet. Avfall och läkemedel bidrar till den negativa balansen. Östersjön är nu till 97 procent drabbat av eutrofiering, och mer än 10 procent av havet befinner sig i den sämsta statuskategorin.

Icke-statliga organisationer slår larm om en drastisk minskning av den biologiska mångfalden och oåterkalleliga skador i Östersjön.

Omfattande EU-lagstiftning har antagits för att återställa balansen; bland annat bestämmelser om kväveutsläpp i vatten inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och en hållbar fiskeriförvaltning inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Dessutom kommer nya EU-strategier och handlingsplaner, såsom den gröna given, att bidra ytterligare till att minska trycket på havet.

quote
Sverige måste göra mer på området för avloppsvattenrening i ett antal tätorter, och även stoppa övergödning av havsvatten.

Dessa ambitiösa mål måste och kan uppnås – vi har fortfarande makten att förändra. Det har skett stora förbättringar under de senaste årtiondena i takt med att kapaciteten för att rena avloppsvatten har ökat och man har fått avrinningen från jordbruk under kontroll. Vår kunskap om orsakerna till och lösningarna på dessa problem ökar även hela tiden.

Sverige måste göra mer på området för avloppsvattenrening i ett antal tätorter, och även stoppa övergödning av havsvatten. Det är positivt att Sverige redan i hög grad bidrar till arbetet genom bland annat följande forskningsprojekt som samfinansierats av EU och som ger imponerande resultat: i Morpheus-projektet sammanställs olika informationskällor om läkemedelsavfall i anläggningar för avloppsvattenrening, kartläggs kvaliteten när det gäller reningen och de ämnen som spolas ut i Östersjön, vilket har påverkat framtida investeringar. Less is more är ett liknande projekt, inom ramen för vilket läkemedelsavfall, oroväckande föroreningar och antibiotikaresistenta bakterier undersöks och nya behandlingsmetoder testas.

Stockholmsbygd-projektet bygger på bevarande- och återställningsprojekt i Stockholms skärgård. Ett av projektets många initiativ handlar om att återinföra kustnära våtmarker för att öka gäddbestånden. Gäddor är viktiga rovfiskar i Östersjön och de är avgörande för att upprätthålla både biologisk mångfald och friskt vatten i området. Det faktum att gäddornas lekplatser har gått förlorade under senare år har lett till att arten har minskat och till att vitfisk som inte är rovfisk ökat, vilket har gett upphov till eutrofiering och obalans i ekosystemet. Genom projektet har naturliga ekosystem återställts, vilket gjort regionen mer attraktiv för turism.

Lösningarna på problemen i Östersjön måste hittas här – i länderna längs Östersjökusten. De gemensamma målen måste vara minskad förorening och nedskräpning, ett hållbart fiske och en gemensam strategi för utvinningsindustrin.

Organisationer som Baltfish, Helcom och rådgivande nämnden för Östersjön gör allt de kan för att säkerställa ett rent, friskt och produktivt hav. Deras ansträngningar räcker dock inte till. EU bidrar bland annat genom den gröna given, strategin för biologisk mångfald 2030 och strategin från jord till bord till att uppnå dessa mål. Men nya nationella åtaganden behövs också.

Den 28 september stod jag värd för en konferens på hög nivå; dels för att öka de lokala åtagandena, dels för att försöka lösa ovannämnda problem. Fiskeri-, jordbruks- och miljöministrarna i de berörda medlemsländerna gick med i mitt upprop för att agera nu, så att Östersjön kan bli ett rent och friskt hav. Konferensen samlade även berörda parter för att diskutera och föreslå innovativa lösningar på problem som är gemensamma för medlemsländerna och kustsamhällena runt Östersjön.

Jag välkomnar Sveriges offentliga åtagande. Östersjön är vårt hav (#Our Baltic) - och det förtjänar skydd, omsorg och handling. Framtida generationer förtjänar dessutom att ha ett friskt hav. Vi måste agera nu!

Virginijus Sinkevičius, EU-kommissionär med ansvar för miljö, hav och fiske.