”Dags att befria småhusägare från snöskottningslagen”
Det är en sällsynt seglivad lag som gör det möjligt att kommendera ut småhusägare på kommunernas gångbanor för att snöröja, halkbekämpa, plocka bort skräp, kratta löv, rensa ogräs samt beskära träd och buskar.
Sex av tio kommuner i landet kräver att småhusägare ska skotta kommunernas gångbanor. Något som de kan ålägga småhusägare till följd av lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning, populärt kallad snöskottningslagen.
Det är av förklarliga skäl tämligen självklart att föråldrad lagstiftning ska tas bort. På 1600-talet kunde du utifrån gällande lagstiftning dömas för att vara häxa och på 1700-talet var det förbjudet att gå från hus till hus utklädd till julbock. På 1800-talet kunde den som var arbetslös bli gripen och dömd för lösdriveri. Straffarbete förekom genom århundradena, men avskaffades år 1965.
”Regionen står för samhällets kostnader för personer som råkar ut för halkolyckor medan kommunerna bekostar snöröjningen. Kommunerna vill hålla nere kostnaderna för snöröjning och kommenderar bland annat därför ut småhusägare att skotta snö.”Ulf Stenberg, chefsjurist Villaägarnas Riksförbund.
Häxlagen och julbockslagen har förpassats till historien, men snöskottningslagen har överlevt och fortfarande är populär bland riksdags- och kommunpolitiker. Möjligheten att beordra småhusägare att skotta snö på kommunens mark, går historiskt sett tillbaka på 1868 års ordningsstadga och 1734 års gästgiveriförordning, som i sin tur byggde på vad som gällde sedan tidigare.
Vad som har försvunnit sedan 1700-talet är att småhusägare inte längre behöver skotta gatan, utan endast kommunens gångbana. På 1700-talet gällde det att få så många som möjligt att hugga i med snöskyffeln. Då fanns inte några traktorer med snöplog, som kunde ta bort snön. Trots den tekniska utvecklingen, består dock snöskottningslagen.
Mer än 13 000 gående skadas årligen i trafiken. Vanligast är halkolyckor på vintern. Kommunerna kritiseras förvisso från tid till annan för bristande snöröjning, men privatpersoner är sannolikt genomsnittligt sett sämre på att röja snö på gångbanorna än kommunerna. Kommunerna har minitraktorer med snöplogsblad och sandspridare medan de flesta småhusägare bara har snöskyffel.
Regionen står för samhällets kostnader för personer som råkar ut för halkolyckor medan kommunerna bekostar snöröjningen. Kommunerna vill hålla nere kostnaderna för snöröjning och kommenderar bland annat därför ut småhusägare att skotta snö.
Frågan är dock om det blir någon besparing för samhället. En småhusägare med snöskyffel, skottar ju inte lika bra som kommunen med minitraktor.
Det hör även till saken att när småhusägare har ryggskott, covid eller är bortresta, blir gångbanorna inte snöröjda överhuvudtaget. Så sannolikheten för att en gångbana genom ett småhusområde ska bli snöröjd i sin helhet är tämligen låg. Det är alltid någon eller några småhusägare som är bortresta eller sjuka.
Det finns egentligen inga bärande ekonomiska skäl till att småhusägare ska snöröja gångbanor. Hade kommunerna och regionerna haft samma kassa, skulle snöskottningslagen förmodligen ha varit avskaffad för länge sedan. Men när föråldrad och oekonomisk lagstiftning skyddas av villfarelsen om att den är lönsam, kan den vara svår att ändra. Politiken bestämmer ju även när den har fel.
Villaägarnas Riksförbund vill i första hand att riksdagen avskaffar snöskottningslagen och förpassar den till historien precis som häxlagen och julbockslagen. Kommunerna kan dock själva välja att skotta sina gångbanor. Varje ny kommun som väljer att inte ålägga småhusägare straffarbete i form av snöröjning välkomnas av våra medlemmar.
Ulf Stenberg, chefsjurist Villaägarnas Riksförbund
