”Byggkranar i arbete symboliserar framtidstro”
Under 2020 färdigställdes hela 1 204 bostäder i kommunen. De siffror vi har tillgång till visar att nivån inte legat så högt på åtminstone 50 år.
Drygt åtta av tio av de nya bostäderna är hyresrätter. Bostäder av olika slag har färdigställts i Snurrom, Rockneby, Stensö, Ljungbyholm, Tallhagen, Vimpeltorpet, Smedby, Kvarnholmen, Hagby och Vassmolösa, Norrgård, Trekanten, Malmen, Oxhagen, Påryd, Berga och på flera andra platser runt om i hela kommunen.
Byggkranar i arbete symboliserar framtidstro.
Det här är till stor del resultatet av en aktiv politik under flera år. Detaljplaner har utarbetats, det kommunala bostadsbolaget blivit en aktivare producent av bostäder och samarbetet med aktörerna på bostadsmarknaden har utvecklats. För den sittande majoriteten i form av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har bostadsproduktionen varit en central fråga. För Kalmar och Kalmarbornas skull har vi försökt vara både pragmatiska och lösningsorienterade.
”Det behövs olika former av bostäder; stora och små, höga och låga. Det behöver byggas för människor i olika åldrar och med skilda behov. Det behöver investeras i hela kommunen och det behövs olika upplåtelseformer.”Peter Akinder (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande.
De goda resultaten innebär emellertid inte att vi låter oss nöjas.
Sett till det totala bostadsbeståendet är antalet tomma bostäder i residensstaden litet. Mot bakgrund av den fortsatt starka befolkningsökningen, det växande universitetet, de många nya jobb i både privat och offentlig sektor som nu etableras och den sedan flera år stora efterfrågan på bostäder gäller det att bostadsproduktionen även kommande år håller en hög och jämn takt
Blir efterfrågan på bostäder större än utbudet riskerar det innebära att marknadspriserna rakar i höjden och det blir ännu svårare för grupper med mindre stark betalningsförmåga att finna ett bra boende till ett hyggligt pris. Underskott på bostäder undergräver möjligheterna till tillväxt, välfärd och utveckling i vår del av landet.
I de detaljplaner som nu är under utarbetande handlar det om möjlighet till ytterligare cirka 3 500 bostäder. Dessutom finns redan planlagd mark för omkring 2 000 bostäder. Kalmars planberedskap är och ska vara god.
Det behövs olika former av bostäder; stora och små, höga och låga. Det behöver byggas för människor i olika åldrar och med skilda behov. Det behöver investeras i hela kommunen och det behövs olika upplåtelseformer. Bygger man med statens investeringsstöd för hyresbostäder kan man dessutom få ner hyrorna till för många mer anständiga nivåer.
Vårt politiska uppdrag är tydligt. Årligen siktar vi på 500 nya bostäder varav minst hälften ska vara hyresrätter. Dessutom ska det planläggas för minst 50 villatomter.
Naiv inför utmaningarna får man inte vara. Det gäller att långsiktigt och ödmjukhet balansera bostadsproduktionen så att de gröna frågorna kan hävdas, värdefulla kulturhistoriska miljöer värnas och samhällsplaneringen i stort hänger med. Vi talar då om allt ifrån trafikinfrastruktur, till anläggningar för kultur- och fritidsverksamhet, skolor och förskolor, äldreboenden och kollektivtrafik. Här blir inte minst det pågående arbetet med översiktsplanen central, som efter beslut i samhällsbyggnadsnämnden kommer att gå ut på brett samråd i vår. Integration och jämställdhet ska främjas.
I Kalmar ska det vara gott att leva – vi kan kalla det livskvalitet. Hela kommunen ska kunna utvecklas genom nya bostäder, inte bara centrala Kalmar. Det är dessutom vår ambition att på ett mer påtagligt sätt föra fram frågor om gestaltning och utformning i samhällsbyggnadsnämndens arbete.
Kalmar ska helt enkelt kunna växa utan att det knakar. Då förblir bostadsproduktionen av vital betydelse.
Peter Akinder (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande
Leila Ben Larbi (V), andre vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden
Lizzie Gandskog (C), ledamot i samhällsbyggnadsnämnden
