”Besparingar i elevhälsan riskerar att öka psykisk ohälsa bland unga”
Andra orsaker är konfliktfyllda relationer och mobbning, att sakna vänner, vara ofrivilligt ensam eller ha trassliga hemförhållanden. Särskilt utsatta är unga hbtqi-personer, unga med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning eller unga i nationella minoriteter.
Skolan är kanske den viktigaste arenan för unga, inte bara för möjligheten till lärande och utveckling utan även för fysisk och psykisk hälsa. Signaler om att unga mår dåligt kan tidigt fångas upp av lärare och elevhälsan.
Problemet är att många skolor i dag saknar det viktiga stödet. Senaste 20 åren har flera kommuner sparat in på elevhälsan, något som olika instanser, forskare och professioner varnat för. 2020 gjorde MUCF bedömningen att elevhälsans arbete behövde förstärkas för att kunna arbeta strategiskt och långsiktigt. Samma slutsats gjorde utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven (SOU 2021:11) året därpå.
Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn (IVO) beskriver ett glapp mellan elevhälsan och vården som gör det svårt att slussa vidare elever med behov av stöd.
Skolverket konstaterade nyligen att skolan inte förmår att kompensera för elevers skilda förutsättningar. Samtidigt väntas i höst och nästa år ytterligare besparingar i landets skolor.
I juni i år presenterade MUCF:s och Folkhälsomyndigheten en kartläggning som visar att psykisk ohälsa bland unga ökar. Många unga upplever att elevhälsan inte är synlig, tillgänglig eller tillräckligt dimensionerad. Många verkar inte veta vilket uppdrag elevhälsan har, många vågar inte anförtro sig åt skolkuratorn av rädsla för vad som händer med informationen.
Så här säger en 16-årig flicka: ”I vår skola har det varit så här att i början av sjuan, till exempel högstadiet, då kom kuratorn och skolsköterskan och presenterade sig, men sen såg man inte dem någonting mer, för de är på flera skolor och de är nästan aldrig där”.
Skolans viktiga roll för ungas välmående kan inte underskattas. Därför bör undervisning om psykisk hälsa komma in tidigt i undervisningen och i samtliga skolformer. Elevhälsan behöver vara mer tillgänglig och flexibel och skolan kompetens om psykisk hälsa och normer behöver öka. Psykisk ohälsa bland unga innebär stort lidande för individen och på sikt ökade kostnader för samhället, exempelvis för sjukvården och socialtjänsten.
Lena Nyberg, Generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
