"394 i Kalmar län har MS – men medicinsk forskning ger hopp”
Den 30 maj uppmärksammas Internationella MS-dagen. Omkring 22 000 personer i Sverige har diagnosen multipel skleros (MS) som är en livslång sjukdom. Vid MS angriper immunförsvaret den egna nervvävnaden, vilket för några kan leda till svår funktionspåverkan. Sjukdomen debuterar oftast mellan 20 och 40 års ålder och kan till exempel börja med att du ser sämre eller får förändrad känsel i en arm eller ett ben. Andra vanliga symptom är svårigheter att gå och hålla balansen, trötthet och minnesstörningar.
Utöver att påverka den enskildes livssituation innebär sjukdomen stora samhällskostnader. För MS-patienter i arbetsför ålder i Sverige beräknas kostnaden till nära fyra miljarder kronor årligen, varav nedsatt arbetsförmåga står för 75 procent.
Samtidigt finns hopp tack vare forskningen. Det går inte att bli helt återställd, men sedan 20 år finns medicinsk behandling som bromsar sjukdomsförloppet och lindrar konsekvenserna. Det har förbättrat sjukdomsprognosen för de med nydebuterad MS avsevärt, vilket även sänkt samhällets kostnader. En studie av kostnaderna för MS mellan år 2006 och 2012 visar att de minskade med cirka 22 000 kronor per patient och år i samband med införandet av nya MS-mediciner. Det berodde främst på lägre sjukfrånvaro.
Tack vare medicinsk forskning och utveckling kan vi utveckla nya metoder och behandlingar som förbättrar och räddar liv. Men, för varje krona som används till sjukvård idag investerar staten parallellt bara två öre i medicinsk forskning och utveckling. Vi anser att investeringsnivån bör öka till att motsvara fyra öre. En färsk Sifo-undersökning visar att vårt förslag stöds av 76 procent av invånarna i Kalmar län. 38 procent anser även att medicinsk forskning och utveckling är en av de viktigaste frågorna för regeringen att prioritera i en kommande statsbudget.
Vi uppmanar regeringen att i höstens budgetproposition öka investeringarna i medicinsk forskning och utveckling. Det skulle stärka medborgarnas hälsa, spara pengar och rädda liv.
Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare, Forska!Sverige
Lise Lidbäck, förbundsordförande, Neuroförbundet
Jan Hillert, professor, Karolinska Institutet och registerhållare, Svenska neuroregister/MS-registret
Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör och professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Per Odin, avdelningschef Neurologi, Lunds universitet
