Proffs på effektivitet lever som hon lär

SVT:s nya serie Tidsjakten på torsdagskvällar är programmet som ska hjälpa oss stressade människor att lösa livspusslet.

I programmet får medverkande hjälp av tidsexperten Petra Brask att frigöra tid och få rätsida på tillvaron. Programledare är Jonas Leksell, känd från bland annat barnprogrammet Myror i brallan. För Petra Brask, som är uppväxt i Kalmar, har en dröm gått i uppfyllelse.

– Det var fantastiskt roligt att göra programmet. Jag är förtrogen med mitt jobb, men här ställde jag mig utanför min komfortzon. Jag är ju inte van att stå framför kameran och det var lite jobbigt i början. Men samtidigt var det skönt att få tagga till lite, det var ett kul sätt att utvecklas. Jag har länge haft en dröm om att få göra tv. Jag är ute på företag och jobbar dessutom med en del privatpersoner, men alla har inte råd att anlita en effektivitetskonsult. Det här är tips som alla borde få, för det finns ett kollektivt problem när det gäller tidspress och tidstjuvar, och tv är ett bra sätt att få dela med sig tips och insikter.

Petra Brask är hemma i Kalmar för att hälsa på släkten. Vi sitter på uteplatsen till storebror Tomas och svägerskan Lottas hus på Varvsholmen och njuter av sensommarvärmen.

Vi ska prata tid och den bara rusar iväg som den brukar göra när man har trevligt.

För tiden är både spännande och engagerande.

Tidsexperten vill inte komma med några pekpinnar, för det finns inget som är rätt eller fel när det handlar om tiden.

Det enda vi vet med säkerhet är att dygnet har 24 timmar.

Varken mer eller mindre.

Hur gärna vi än vill.

Petra Brask växte upp ett stort hus på landet i Melby, strax utanför Kalmar. I många år bodde familjen på Sri Lanka där föräldrarna jobbade för Skanska, men när det var dags för flytt och det saknades skola där familjen skulle bo fick Petra och hennes bror Tomas flytta hem till Sverige igen.

Tillsammans med sin 18-årige bror skulle den då 15-åriga Petra sköta huset i Mellby, trädgården, matlagning, tvätt och skola. Ett stort steg för två ganska bortskämda tonåringar som på Sri Lanka varit vana vid att få hjälp med precis allt.

– Jag tror att det var där och då som mitt intresse för effektivitet började. Tomas och jag satte oss ned och gjorde listor på vad som skulle göras, vi gjorde checklistor på allt, både inne- och utetjänst, och så delade vi upp arbetet. Det är klart att vi saknade våra föräldrar, men samtidigt kände vi att vi fick ett väldigt ansvar. Jag tror att jag har fått min drivkraft därifrån. Jag kan se det på min bror också, vi båda har väldig energi. Jag har svårt att sitta still och det roligaste som finns är att få hjälpa och coacha andra människor.

Sedan 1995 har Petra Brask arbetat som effektivitetskonsult och driver företaget Petra Brask & Partners AB. Hennes kunskaper, som på 90-talet betraktades med skeptiska ögon, är numera något som både företag och privatpersoner ropar efter och nu reser hon runt i världen och utbildar människor att bli mer effektiva.

– 1995 var det pappershögar överallt, man kom inte in till rummet till vissa personer. Då tittade de på mig som något som katten hade släpat in. Och hur kul låter det egentligen, effektivitetskonsult, skrattar hon.

Pappersröran har flyttat in i datorerna och i dag sitter människor med tusentals mejl vilket i sin tur leder till ständigt dåligt samvete.

Det mesta Petra Brask har upplevt är en inkorg med 60 000 mejl.

– Med mängden av information vi får i dag är det inte så enkelt med ordning och reda. Till slut blir det bara mos i hjärnan. Vad ska jag välja och var ska jag vara? I början fick folk två-tre mejl och blev jätteglada för det, i dag får vi tusentals. Men det är ju inte bara mejlen som stressar oss på jobbet, utan vi har möten till förbannelse. Utomlands skrattar de åt oss i Sverige för att vi ska ha möten om allt.

Tillgängligheten är en annan stor orsak till stress.

– Det går inte att alltid vara tillgänglig. Det är en fysisk omöjlighet att vara tillgänglig hela tiden. 1995 kunde jag möta en person som sa att ”det är något fel på mig, jag jobbar jämt”. I dag möter jag en sådan i veckan. De tror att de jobbar dygnet runt, men det gör de ju inte, det är bara det att de inte kan planera och strukturera. Korttidsminnet är begränsat och hjärnan vill se en början och ett slut på allt du ska göra annars blir den förvirrad. Har man inte en tydlig planering börjar hjärnan repetera allt du ska göra om och om igen, tills du upplever att din att göra-lista är längre än vad den egentligen är.

24 timmar varje dygn har vi alla, var vi än bor i världen.

Problemet är bara att många av oss alltid önskar att vi hade fler timmar, vi blir liksom varken nöjda eller färdiga.

– Är det något vi i Sverige egentligen har gott om är det ju tid. Vi har det förbaskat bra här. Åk till Japan, hur många lediga dagar har de där? Där får ingen gå hem från jobbet förrän chefen har gått. Vi har det så bra här i Sverige, men vi är inte medvetna om det.

Det är inte timmarna i sig som är problemet utan de outtalade kraven som stressar oss – vi ställer helt enkelt för höga krav på oss själva.

– Den största kravställaren är du själv.

Petra Brask brukar mäta tidstjuvar när hon träffar sina kunder.

Problemet med att säga nej kommer alltid på första plats.

– Vi är rädda att göra andra besvikna och vi tycker att det är viktigt att känna oss behövda och känna tillhörighet. Många är rädda för att bli den där nej-sägaren. Men svårigheten att säga nej ligger hos dig själv.

Inför tv-programmet Tidsjakten frågade Petra Brask sina nära och kära om de stöttade henne i beslutet att bli hela Sveriges tidsexpert.

Det gjorde de, men för Petra fick beslutet mogna fram.

I början fick hon nästan panik av tanken att bli tv-kändis.

– Men sedan insåg jag att jag ändå redan har den tillvaron. När jag sitter hos tandläkaren och han får veta vad jag arbetar med vill han ha hjälp med att effektivisera på jobbet, säger hon och ler.

Hon vill göra skillnad och säger att hennes jobb är att göra mindfulness – att få oss att vara närvarande och att tänka kring de viktiga frågorna i livet.

– Att vara effektivitetskonsult är ett jobb som jag själv mår väldigt bra av. Jag behöver leva som jag lär.

Jag frågar Petra vilken den största missen de flesta av oss gör när det gäller konsten att få ihop livspusslet och svaret kommer direkt.

– Att man inte gör en tidsbudget. De flesta gör en budget på sin ekonomi, men tiden, där tror vi att vi har hur mycket som helst. Vi är tidsoptimister allihop. De flesta har en kalender som lever ett liv och en att-göra-lista som lever ett annat liv och de där två snackar inte med varandra.

Hon tycker att det är märkligt att inte fler av oss gör en budget över vår tid.

– Det är det enkla som är det geniala, att vi hittar tillbaka till det. Jag hoppas att tv-programmet ska få människor att tänka ”är det så enkelt”.

Det låter enkelt men hur gör man en tidsbudget då?

Petra gör snabbt en lista:

1. Prioritera.

2. Planera.

3. Lär dig säga nej.

4. Börja med det viktigaste.

5. Stäm av och se om det blev som du tänkt dig.

– Mät under några veckor vad du lägger din tid på. Det finns jättebra appar får sådant, toggl är en till exempel. Där får många en positiv överraskning när de inser hur mycket fritid de egentligen har. Vem bestämmer över din tid? Du är den enda som har möjlighet att ha helhetskoll på dina 24 timmar, säger hon.

Petra Brask kallar sig njutningsmänniska och är strikt med att boka in saker på fritiden. En promenad, en ljudbok eller bara att sitta i soffan och vara är hennes egna sätt att koppla av på.

– Vi har mycket egen tid i familjen. Jag har en dotter som rider och jag tycker om att vara med henne i stallet även om jag själv inte rider. Jag tycker om att äta goda middagar med familjen, sitta och mysa och prata. Jag är en mysmänniska emellanåt.

Nyligen var hon medbjuden på Kristallengalan då hela svenska tv-eliten var samlad.

Spännande förstås, ändå satt hon där och längtade hem till fredagsmyset med familjen.

De flesta av oss klagar över att vi har för lite tid.

Petra Brask säger att vi alla är tidsmiljonärer.

Hon har räknat ut att om en minut vore en krona får vi ihop 42 miljoner kronor på ett liv.

Det tog visserligen lite tid att räkna ut det där, men det var det värt, för plötsligt blev vi alla förmögna.

Rika på tid.